Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

I tuffa tider vill vårt egoistiska sinne gärna beklaga sig. Men att känna tacksamhet, trots allt, kan hjälpa till med mycket. Yogaläraren och författaren Iren Rinmad skriver här om tacksamhet och om den viktiga nyckeln – att vara närvarande i kroppen.

Konsten att känna tacksamhet 

Tacksamhet och att säga ”Tack” är ett mycket kraftfullt mantra. Att inte tro sig veta bättre än livet om vad som är bäst för ens livsresa är visdom. Att lära sig vikten av att säga tack är ödmjukhet.

I utmanande tider och händelser vill det egoistiska sinnet gärna beklaga, tycka synd om sig själv eller andra. Offret och martyren är egots kumpaner. Att tycka synd om någon är inte heller det samma som empati. När du tycker synd om någon förminskar du genast denne till ett offer. Att känna empati innebär istället ofta att en korrekt handling kommer ifrån hjärtat som gynnar alla.

För att kunna känna tacksamhet, eller åtminstone inte bitterhet eller inta en martyrmentalitet, så behöver vi komma ur vårt präglade och egoistiska sinne. Att någonstans känna insikten av att alla händelser ”bra", eller ”dåliga” korsar vår väg för ett högre syfte. Detta syfte är att komma närmare oss själva och våra hjärtan.

Medveten närvaro är ett andetag bort

Det finns många verktyg idag för att komma ur vårt präglade sinne och ner i våra hjärtan. Yoga och meditation kanske är de vanligaste formerna fortfarande. Men behöver vi verkligen genomföra ett flertal asanas eller sitta i pranayama och meditation för att kunna ta en paus ifrån det mentala bruset? Till en början så är detta kanske en nödvändighet att dagligen tillämpa ett verktyg som en känner sig dragen till. Så småningom kanske den medvetna närvaron bara är ett andetag bort, eller ett enkelt byte av fokus, från sinne till kroppsnärvaro. Det viktiga är nog inte heller hur länge vi tar våra pauser från den mentala bild vi skapat av oss själva och den livssituation som vi lever i, utan hur ofta.

Efter cirka femton års undervisande av yoga lägger jag idag den största vikten på att mina deltagare ska komma i kontakt med den här djupare dimension inuti. Att vara närvarande i kroppen är nyckeln till denna inre resa eller enigheten med essensen/livskraften inuti.

Mina texter och böcker tar också upp de här djupare begrundningarna och pekar dig med jämna mellanrum inåt till den subtila dimensionen eller hjärtat. Och det fina är att precis som med allt annat som växer sig starkare när vi ger det vår tid och energi, så närs även vår medvetna närvaro av den energi vi ger den med vår uppmärksamhet.

Tacksamhet på en seglats över Indiska Oceanen

I höstas kom jag ut med min andra bok ”40 dagar och nätter”. Även denna bok är skriven i genren spirituell skönlitteratur. Boken är baserad på en seglats där jag och tre andra korsade Indiska Oceanen för många år sedan. Nedan är ett kort utdrag ur boken om just tacksamhet: 

"Jag frågar inte om ljuset. Jag frågar inte om valen. Det är bara en dröm. I verkligheten lägger jag min hand på hans axel. Hur många stormar ska han möta, hur många nätter ensam till havs. Frusen, men full av hetta. Hur många livstider ska denna själ vandra, innan ljuset gör sig påmint. En stark känsla av empati spränger i mitt bröst. Empati och medkänsla för alla människors längtan ”hem” — hem till sina hjärtan. Tårar rinner bakom solglasögonen ner på hans kinder. Jag kramar honom.

Vi möts för första gången bortom våra roller, våra föreställningar, förväntningar, förhoppningar på varandra eller hur saker skulle blivit enligt våra mentala projektioner. Jag känner med ens en oerhörd tacksamhet för att vara där jag är just nu. Livet har sammanfört våra vägar igen av en anledning. Livet ser alltid till att föra mig samman med just de människor och de händelser som är mest gynnsamma för min resa tillbaka till mitt hjärta. Till mig själv.

Tacksamhet fyller mig.

Gränslös tacksamhet."

Namaste och tack,

Iren

Läs mer om tacksamhet, medveten närvaro och yoga

• 8 skäl till att visa tacksamhet, av Yogobe
• Från person till medveten närvaro, av Iren Rinmad
• Yoga – ett långsiktigt verktyg för känslomässigt välmående, av Emma Öström

Videotips – praktisera tacksamhet genom yoga och meditation online

Yogobe Video: f2e3 Yogobe Video: 8ex6 Yogobe Video: 9up4 Yogobe Video: 34fc

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Iren

Iren Rinmad har arbetat som yogalärare sen 2004 både i Sverige och utomlands. Hon har gjort flera olika yogalärarutbildningar genom åren och har också spenderat längre perioder i Indien i Sri K Pattabhi Jois Shala i Mysore. År 2018 gav hon ut sin debutroman ”TigerLily, tidig vårblomning”. Hon har valt att kalla genren som hon skriver i för spirituell skönlitteratur; en yttre historia som pekar dig inåt med jämna mellanrum.Under hösten 2020 kom hennes andra roman ”40 dagar och nätter” ut. 

Läs gärna mer om Iren och boken på Irens hemsida. Du kan också följa Iren på Instagram och Facebook där hon lägger ut inspiration och information om kommande workshops, bokevents med mera.

Hur stor del av ditt liv lever du i ett tillstånd av stress? Hur ofta känner du dig helt lugn och harmonisk? Vi behöver alla få till den livsviktiga återhämtningen. Här berättar vi mer om träningskonceptet SynEnergy – och hur du kan resa från bruset i huvudet till att finna lugnet inuti kroppen.

Ett nervsystem som hamnat i obalans

Då samhället ser ut som det gör idag – vi ”ska” jobba många timmar framför en skärm, beta av våra att-göra listor, vara ständigt uppkopplade och tillgängliga socialt – har våra hjärnor hamnat i ett läge med ett ständigt stresspåslag. Det gör att många av oss har svårt att varva ned vilket i sin tur leder till att vi inte får vår livsviktiga återhämtning. Vårt nervsystem har helt enkelt hamnat i obalans och den sympatiska delen av systemet har fått för stort utrymme i jämfört med det parasympatiska systemet.

Vårt sympatiska nervsystem är alltså det system som aktiveras i situationer där människan blir utsatt för psykisk eller fysisk stress. Det aktiverar med andra ord flykt och kampresponser och förbereder oss på fysisk aktivitet. Rent kroppsligt gör det sympatiska nervsystemet exempelvis att ögonens pupiller vidgas, att vi omfördelar blodflödet bort från matspjälkningssystemet och huden (kallsvettning uppstår) till bland annat våra muskler, samt att blodtrycket och hjärtats slagfrekvens ökar.

Motsatsen till det är vårt parasympatiska nervsystem som aktiveras när kroppen är i vila, och inte stressad. Rent kroppsligt innebär en aktivering av detta system att hjärtverksamheten minskar, blodtrycket sjunker, nivån av stresshormoner sjunker och Oxytocin (ett av våra ”må-bra” hormon) ökar. Matspjälkningsapparaten stimuleras och kroppens läkningssystem kommer igång.

För att må bra behöver vi en balans mellan båda dessa system, dvs mellan vila och aktivitet. Då vår livsstil ser ut som den gör idag, där vi tenderar att vara aktiva, framförallt psykiskt, under dygnets alla vakna timmar så har vi ofta svårt att landa i vårt parasympatiska system.

Tidigare vilade kroppen automatiskt efter stress och fara

För länge sedan var ju stress mer kopplad till fysisk aktivitet, dvs vi behövde springa snabbt ifrån ett lejon på savannen eller slåss mot en björn för att överleva. Då var de olika kroppsliga reaktionerna som sker när det sympatiska systemet aktiveras nödvändiga för vår överlevnad. Det sympatiska nervsystemet aktiverades helt enkelt för att vi skulle hitta vår optimala styrka och rent fysiskt kunna ta oss igenom faran. När vi tagit oss igenom faran och hittat trygghet igen så kunde kroppen sen automatiskt vila in i det parasympatiska system där den fick återhämta sig (för att sedan klara nästa utmaning). I en sådan livsstil uppstod därmed en balans mellan nervsystemen per automatik.

Numera handlar ju stress mestadels om mental och psykisk stress  – de saker vi måste lösa med vårt huvud snarare än att använda kroppen rent fysiskt. Kroppen har dock inte hunnit anpassa sig till denna nya livsstil och har inte lärt sig att förstå skillnaden på verklig ”fara” från ett lejon och tankar/oro som uppkommer framför datorn. Så trots att det främst är när vi sitter still framför datorn som vi numera behöver hantera stressfyllda situationer så går kroppen ändå in i ett läge där den förbereder sig för att vara stark rent fysiskt. När kroppen sedan aldrig får utlopp för dessa fysiska krafter så tror den att den är i fara trots att vi redan kanske löst problemet som uppkom vid datorn. Övergången till det parasympatiska systemet sker därför inte automatiskt. Detta betyder att hjärnan inte kommer att ge det parasympatiska systemet klartecken att aktiveras eftersom att vi ju inte blivit fysiskt utmattade.

Lev ut stressen genom kroppen

Med dagens stillasittande (men stressfyllda) livsstil är det därför viktigt att vår fysiska kropp får röra på sig och tömma ut stresshormoner. Träningen i sig ökar visserligen aktiviteten i det sympatiska systemet MEN det är alltså först när kroppen fått ”leva ut” stressen som vi sen automatiskt kan mjukna in i det parasympatiska systemet. Vi blir helt enkelt bättre på att pendla mellan dessa två system.

Det är dock viktigt att vi ger plats för den kroppsliga vilan efter (eller under träningspasset). Om vi direkt efter träningen exempelvis tar en kaffe och går tillbaka till stressen vid datorn, så tvingar vi oss återigen bort från det parasympatiska systemet. Det blir en ond spiral där vi bara lever i det aktiva sympatiska systemet. Det är därför vi skapat konceptet SynEnergy, vilket är en synergi av två världar där vi använder intensiv fysisk träning för att automatisk mjukna in i ett läkande tillstånd av avslappning och meditation. Genom att höja energin med tuffa intervaller, spännande andningstekniker och funktionella rörelser åker vi tillsammans på en utforskande resa från bruset i huvudet till att finna lugnet inuti kroppen. En resa bortom prestation och perfektion för att istället tillsammans få andas i närvaro.

Ett effektivt sätt att lämna vardagsstressen och naturligt få uppleva ett tillstånd av harmoni. Under samma pass går vi helt enkelt från “fight or flight”, till “rest and digest”. SynEnergy hjälper oss att återfå balansen mellan vårt sympatiska nervsystemet och vårt parasympatiska nervsystemet.

Foto: Sophia Jansson

Lästips

• Upplev två världar i nya konceptet SynEnergy, intervju med Josephine & Karl av Bianca Barck.
• Yogobe Crew tipsar – träningen vi kickstartar året med.
• Den yogiska sömnen – yoga nidra, av Jennie Wadsten.

Videotips med SynEnergy online

Yogobe Video: fz45 Yogobe Video: 9kh2 Yogobe Video: 38fh Yogobe Video: h46d

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Ett liv i harmoni och balans är något som står högt upp på önskelistan för de allra flesta. Men ibland kan vi uppleva det motsatta. Här skriver yogaläraren och reiki healern Emma Öström om yogan som ett bra och naturligt stöd när det kommer till att möta och läka känslomässiga obalanser. I små doser och ofta, hellre än mycket och sällan, kan det bli nyckeln till ett långsiktigt välmående och behovet är stort – då stress och psykisk ohälsa växer stadigt.

Depression snart största hälsoproblemet enligt WHO

Folkhälsomyndigheten rapporterar om hur andelen unga som upplever en nedsatt psykiskt välbefinnande ökade under åren 2012-2018. Många lider av ångest och depression utan att veta varför och så mycket som 35 procent av unga kvinnor och 20 procent av unga män i Sverige visade ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Bara innan pandemin uppskattade WHO att depression skulle vara den största hälsoproblemet på vår jord inom 10 år. Men efter Covid-19:s framfart förväntas vi nu nå den punkten inom ett år. Det är allvarliga data och med tanke på att forskning visar att 66% av dem som tar antidepressiva medel inte mår bättre, växer behovet av att lära oss mera om och läka stress, depression och andra känslomässiga obalanser på nya hållbara sätt.

Ofta söker vi en snabb väg och har en längtan om att vårt känslomässiga – och ofta även fysiska – tillstånd ska försvinna så vi kan återgå till att leva livet som innan. Men det är i de smärtsamma tillfällena i livet som vi växer och kan blomma ut till något nytt. Från puppa till fjäril. För att kunna göra det behöver vi stöd och verktyg för att möta det obehag vi upplever. Att våga känna- och erkänna smärta och ha tillit att det kommer något gott ut av detta så småningom. Om vi inte gör det så är vi på något vis kvar i transformationen. Vi är i mellanrummet från det gamla till det nya. Vår längtan till en quickfix är ofta den största anledningen till att förbättring inte sker, då vi har en tendens att ge upp när vi inte får det, eller ger upp när vi börjar känna förbättring. Det går inte att bortse från att vi har hamnat i vårt tillstånd av någon anledning – och att återgå till hur det var kommer enbart göra att vi trillar tillbaka i samma grop av ohälsa som vi längtar efter att komma upp ur.

Yoga förebygger och läker långsiktigt

Yogan är tvärtemot quickfix ett långsiktigt läkande och ett verktyg vi kan återkomma till hela livet. Jag tänker att det är lite som att borsta tänderna. Vi borstar för att förebygga en god munhälsa och att vi inte får hål – så kan vi även använda yogan. Vi förebygger vår hälsa både känslomässigt och fysiskt, genom både kropp och sinne samtidigt, på flera olika sätt.

Övningar ger kroppen signaler om att du mår bra
Vi bryter kroppens upplevelse av att vara i ett specifikt tillstånd genom övningarna. Både de fysiska övningarna och de vilsamma, som i en restorative, ger kroppen en möjlighet att ha en upplevelse som skiljer sig från ditt fysiska och känslomässiga tillstånd. När vi bryter vår vanliga upplevelse, skickar det signaler till alla delar av din kropp att du just nu är OK och inte befinner dig i stress, depression eller ångest till exempel.


Andningen balanserar nervsystemet

Yogan hjälper dig att bli medveten om andningen som ofta är ur balans när vi mår dåligt eller är stressade. När vi får en jämn och lugn andning balanseras nervsystem och hormoner. Syret förgrenas sig bättre, cirkulationen ökar, de inre organen får välgörande massage vilket bidrar till ökat välmående för alla celler, organ och din hälsa.

Din hållning förbättrar ditt välmående

Yogan hjälper till att förbättra och lära dig om kroppens hållning som även den är en viktig komponent för att skapa en känsla av välmående och balans i nervsystemet. Eftersom vårt känslomässiga tillstånd påverkar hur vi håller vår kropp kan en förändrad hållning hjälpa oss att må bättre. Depression gör till exempel att vi sjunker ihop med rundade axlar och hängande nacke. Hållningen påverkar andningen, som hos en deprimerad person ofta är tung i bröstkorgen, och berättar för hjärnan hur vi mår. Hjärnan sänder tillbaka signaler till kroppen med information om att vi mår dåligt och så rullar det på tills vi bryter det här mönstret. Bara att sitta upprätt har visat sig påverka att vi tänker positiva tankar, medans en ihopsjunken hållning istället visat sig generera negativa tankar.

Yogan hjälper oss att återta kontakt med oss själva

En annan viktig del som yogan erbjuder är närvaro och kroppskontakt med oss själva. Den här närvaron skapar förändringar i vår hjärna och kan även hjälpa till att tysta tankar som kan påverka hur vi mår och känner oss. Det närmar oss kärnan till själva grundorsaken till varför många mår som de gör – att vi har tappat kontakt med oss själva och är separerade från våra känslor, vilket gör att allt som upplevs obekvämt försöker vi snabbt bli av med. Idag är det lätt att använda yttre stimuli så som mobil, mat, självmedicinering eller kanske att arbeta mera. Men så länge vi inte möter det vi upplever så finns det kvar. Den här separationen från oss själva gör att vi ofta inte är medvetna om hur det vi gör och tänker påverkar oss. Resultatet är att vi gör samma saker om och om igen vilket enbart ökar på våra obehag.

Träna på att vara i tillstånd där du mår bra

Jag brukar säga till mina elever att det vi tränar på blir vi bra på. Har vi länge levt i stress eller depression blir det vårt normala tillstånd och sympatiska nervsystemet och hela kroppen är snabb på att möta detta tillstånd. Om vi istället tränar oss på att vara i tillstånd där vi mår bra och känner harmoni blir vårt parasympatiska nervsystem starkare och vår kropp snabbare att möta denna känsla.

Oavsett om du längtar efter känslomässig balans, harmoni eller stresshantering så är resan (yogastunden) den viktigaste och mest läkande delen. Siktar vi in oss på snabb förbättring – eller målet – är det lätt att ge upp. 
Varje gång du rullar ut yogamattan och gör en eller flera övningar, eller bara stannar upp i vardagen och tar kontakt med din kropp och ditt andetag gör du en stor förändring för hela ditt välmående. Och det min vän, gör världen till en bättre plats. För vi är inte enbart sammankopplade i vår kropp, utan även med vår natur, jord och alla människor. Men det är en helt annan artikel.

Foto: Angelica Tånneryd

Lästips om yoga, forskning och depression

• Den yogiska sömnen – yoga nidra, av Jennie Wadsten.
• Forskning: Vinyasayoga bra för hjärt-kärlsystemet?
• Så tar du dig ur depressionsspiralen, av Frida Hylander.

Videotips

Yogobe Video: 7wf9 Yogobe Video: 2c3u Yogobe Video: p2x9 Yogobe Video: 7bw4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Emma Öström

Emma Öström är yogalärare 500+ Yoga Allience, utbildad i Stockholm och NYC samt Reiki healer. Emma driver Lugnett Studio i Täby, norr om Stockholm. Hon skriver även artiklar om yoga som återhämtning och gav ut sin första bok 2019 – Inom dig där lyckan bor. Hos Emma kan du ta kurser och gå utbildningar inom terapeutisk yoga, yoga för återhämtning, stresshantering och självutveckling samt kurser i att leda Barnyoga. Vill du beställa hennes bok Inom dig där lyckan bor, boka yoga eller komma i kontakt med Emma kan du gå in på hennes hemsida eller på Instagram.

Att veta hur du reagerar på förväntningar kan ge stor självkännedom. Författaren Gretchen Rubin har skrivit om The Four Tendencies – fyra personlighetstyper som alla motiveras på olika sätt. Lär känna dig själv bättre och sparka igång träningsmotivationen!

Förväntningar är nyckeln till motivation

Hur blir du motiverad? Av vad? Författaren Gretchen Rubin upptäckte att nyckeln till motivation handlar om förväntningar. Hur vi reagerar OCH agerar på förväntningar verkar ha en enorm påverkan på våra vanor, och hur vi lever våra liv.

Gretchen Rubin har skrivit flera böcker inom populärpsykologi och den mänskliga naturen. Under sitt arbete såg hon att den ganska torra frågan "Hur svarar jag på förväntningar?" kan ge stor självkännedom. Baserat på hur folk svarade på frågan, så passade de in i någon av de fyra personlighetstyperna "The Four Tendencies": Upholders, Questioners, Obligers, och Rebels. Vår tendens formar varje aspekt av vårt beteende, så att använda sig av den kan bland annat hjälpa oss att ta bättre beslut, hålla deadlines och lida mindre av stress. Fler än 600,000 personer har gjort Gretchens online quiz, och ledare, läkare, lärare, partners och föräldrar använder ramverket för att hjälpa människor att göra större, och ihållande förändringar. 

I Gretchens bok The Four Tendencies och arbetet med personlighetsprofilerna, gjordes en studie med en geografiskt utspridd vuxen befolkning med olika ursprung, kön, ålder och inkomst. 

Det finns två olika sorters förväntningar:

• Yttre förväntningar: till exempel en deadline på jobbet.
• Inre förväntningar: till exempel att jag vill träna mer.

Upholder (Upprätthållare)

• Lever gärna och enkelt upp till både inre och yttre förväntningar.
• Håller deadlines på jobbet lika bra som sina egna nyårslöften.
• Vill känna till andras förväntningar – men att leva upp till sina egna förväntningar är minst lika viktigt.

Questioner (Ifrågasättare)

• Ifrågasätter förväntningar men lever upp till dem om de själva tycker att de har ett syfte.
• Gör gärna saker för att möta inre förväntningar.
• Ogillar det som är slumpmässigt, ineffektivt och ickerationellt.

Obliger (Tillmötesgångare)

• Har lätt för att leva upp till yttre förväntningar men kämpar för att möta inre förväntningar.
• Exempel: den som utan problem tränar med ett lag och lever upp till tränaren och lagets förväntningar, men när samma person ska träna själv blir det svårt.

Rebel (Rebell)

• Motsätter sig alla förväntningar, både inre och yttre.
• Gör vad de vill, när de vill, och på sitt eget sätt.
• Kan göra vad som helst som de själva väljer, men om du ber dem eller beordrar dem att göra något så kommer det inte att hända.

Att känna till din egen tendens och personlighetstyp kan hjälpa dig att känna mer medkänsla för dig själv. Det kan hjälpa dig att förstå hur du funkar och vad du behöver. Och samtidigt att förstå och känna medkänsla för andra.

Tips för din personlighetstyp att upprätthålla rörelse i vardagen: 

• Upholder: Du kommer att komma iväg till träningen eller yogan, oavsett vem som bestämt det.

• Questioner: Sätt dina egna mål och boka träningsdejt med dig själv.

• Obliger: Engagera dig i en lagsport, signa upp på en yogakurs eller skaffa en träningskompis att boka träningsdejt med?

• Rebel: Ställ joggingskorna i hallen och snör på dem när andan faller på? Eller låt yogamattan stå framme så du kan rulla ut den när det passar. :)

För varför tar inte vi människor vår medicin, tränar som vi vet att vi mår bra av, äter det vi borde, följer läkarens ordination – när vi VET att vi skulle må bättre om vi gjorde det? Gretchen Rubin menar att The Four Tendencies sätter ljus på ämnet och visar på möjliga lösningar. Hon hoppas också att hennes bok ska kunna leda till att vårdgivare hittar mer effektiva sätt att stötta patienter i att kunna följa sin behandlingsplan.

Källa: Gretchen Rubin
(De svenska översättningarna av personlighetstyperna är våra tolkningar.)

Lästips för inspiration och motivation

• Träning för ett långsiktig välmående – så kommer du igång, av Tanja Djelevic.
• Så går du från otrygg till utforskande som nybörjare, av Magnus Hagström.
• Forskning: Vinyasayoga bra för hjärt-kärl-systemet?

Videotips med yoga och träning och föreläsningar

Yogobe Video: k3r2 Yogobe Video: z89a Yogobe Video: r4t2 Yogobe Video: p7f9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Den här vintern kan vi alla vara i riskzonen för depressivitet. Isolerade från nära och kära, långt bort från roliga planer och socialt umgänge. Så hur kan vi fortsätta med det som är meningsfullt för oss – inom nya ramar? Hur kan vi ta hand om oss själva så att vi orkar hjälpa andra? Läs mer om varför självmedkänsla behövs i dessa tider av oro.

När oron sprider sig som en löpeld

"Ingenting får hända dig
Nej vad säger jag
Allt måste hända dig
och det måste vara underbart."
– Bodil Malmsten

Varje gång jag känner oro för mina barn vänder jag mig till det här citatet. För att unna dem ett liv med underbara ögonblick måste jag våga låta dem utforska och utmana. Med ett ständigt överhängande hot om lidande, smärta och misslyckanden. Det är inget jag vill att de ska uppleva, men jag vet att livet alltid kommer med två mynt av allting och att baksidan av lycka är lidande.

År 2020 har verkligen varit ett märkligt år. Plötsligt är lidandet inte bara närvarande i små mörka moln utan istället är det som ett dundrande åskväder som gör himlen svart och aldrig vill flytta på sig. Den vanliga svenska vinterdeppen som kommer i och med mörker och kyla knackar som vanligt på dörren. Men detta år är det inte bara de som brukar dämpa sig i takt med mörker och kyla som mår dåligt. Nu mår en majoritet dåligt. Få finns det som har kraft nog att lyfta andra. Oron sprider sig som en löpeld och matas ständigt på från politiker, vårdpersonal och alla vi känner. Vi behöver ta det hot som hänger över oss på allvar.

Självmedkänsla behövs mot lidandet

Problemet i det är väl som vanligt detta: Att de som mest behöver ta det till sig slår det ifrån sig medan de som behöver slå det lite ifrån sig går in i det med hull och hår. Det har inte undgått någon hur vårdpersonalen går på knäna och därför behöver inte heller jag gå in i det. Men svallvågorna som kommer efter Coronans första, andra och möjliga tredje våg, vad blir de? Som psykolog, med vana att nyansera och tänka utifrån olika perspektiv, så undrar jag så vad som händer med de som behöver samhällets bärande funktioner. Barnen som inte har det bra hemma med sina föräldrar, kvinnorna som får motta misshandel istället för omfamning av sina män, personer med psykisk ohälsa såsom depression, social fobi och ätstörning som isoleras utan möjlighet att utmanas och stödjas genom sina processer såsom de behöver, äldre som får minskade sociala kontakter som redan varit gränsfall på för få innan.

En klok handledare sa till mig att självmedkänsla behövs FÖR att vi lider, som ett slags motgift till lidandets nedbrytande natur. I dessa tider måste vi alla försöka ta hand om oss själva för att inte förgås av ältande tankar och trötthet som förlamar oss. Vilket är svårt när det strömmar negativa besked och signaler i omgivningen mot oss! Den här vintern är vi alla i riskzonen för depressivitet. Mitt i isoleringen från nära och kära, långt bort från roliga planer och sociala tillställningar. Till och med bortom goda vanor. Då måste vi fråga oss vad vi kan göra för att fortsätta med det som är meningsfullt för oss, fast inom nya ramar. Vi måste anpassa oss till restriktioner men med ett ansvar om att göra det på ett sätt som ändå ger utrymme till självomhändertagande. För när vi tar hand om oss själva så har vi kraft även att ge till andra. Vi landar i vår praktik för att sedan ta med den långt utanför mattan, in i vardagen. För det kommer finnas även en vardag även efter Corona.

Kriser skapar perspektiv

Jag önskar och hoppas att vi står på andra sidan om den här krisen och har en ökad tacksamhet mot den planet vi bor på. Att vi tar hand om den bättre så den orkar fortsätta bära våra barn genom livet. Jag hoppas att vi ser att julen inte behöver fyllas av konsumtionshets. Jag hoppas att vi ser värdet i att främja en god integration i samhället på alla sätt vi kan och att vi tar barns rättigheter på allvar. Jag hoppas att starka kvinnor får komma till tals för att bära de som inte orkar. Jag hoppas helt enkelt på mer medmänsklighet, värme och omsorg om varandra. Kriser har en förmåga att skapa perspektiv. Låt oss hoppas att denna kris motiverar oss till dessa förändringar.

I dessa hårda tider hoppas vi att vi kan bidra med något på vägen. Något som hjälper dig styra dig på rätt väg även när omständigheterna är annorlunda. Något som kan vända nedgång till uppgång eller få upp dig där du fastnat. Vi önskar dig också en så bra jul som möjligt.

Med värme,
Maria Johansson

Så kan du ta hjälp av YOMI-kurser online

YOMI är en metod som kombinerar psykologi med yoga- och mindfulnesspraktik. De tre YOMI-kurserna på Yogobe är kurser som är riktade till dig som upplever någon form av psykisk ohälsa. I vissa fall i lite enklare, mer allmängiltig form, och i vissa fall lite svårare problematik. Som kurser hos Yogobe finns YOMI vid stress & oro, YOMI vid utmattning eller smärta samt YOMI vid nedstämdhet. 

Läs mer om YOMI-kurserna, depression och oro

• Att välja rätt bland YOMI-kurserna, av Maria Johansson
• Så tar du dig ur depressionsspiralen, av Frida Hylander – också YOMI-grundare, psykolog och yogalärare.
• Så möter du oro och stress i jul, av Mona Drar

Videotips

Yogobe Video: 8ts3 Yogobe Video: 2e6h Yogobe Video: 24ag Yogobe Video: ud83

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Hur hanterar vi den stress som oron och ovissheten kan väcka just nu? Pandemin fortsätter och är nu en del av vår vardag. American Psychological Association listar några tips mot stress i orostider. Läs de forskningsbaserade tipsen här!

Hantera stress i tider av ovisshet och osäkerhet

Julstressen brukar eventuellt vara i sitt esse just nu med julfester, släktmiddagar och julklappar. Men i år är en annorlunda jul. Covid-19 gjorde entré, förde med sig enorma orosmoln och sorg. Människor vi älskar och bryr oss om blir sjuka. Människor förlorar sina jobb. Att säga att det här året varit stressfullt för många är en underdrift. Hur kan vi, så gott vi kan, försöka minska den stressen? American Psychological Association har listat några punkter som kan vara till hjälp. Men först och främst: alla känslor är tillåtna. Är man ledsen, arg, frustrerad, sorgsen – låt dig vara det. 

Tips mot stress 

• Var snäll mot dig själv. Vissa har lättare att hantera osäkerhet och ovisshet, var inte för hård mot dig själv om din tolerans mot ovissheten är lägre än någon annans. Försök ha tålamod under tiden.

• Kom ihåg tidigare stressfyllda situationer du tagit dig igenom. Ge dig själv en klapp på axeln för det. Reflektera över vad du gjorde då som hjälpte dig, och vad du kanske behöver göra annorlunda den här gången.

• Utveckla nya talanger. Om du har orken och viljan att testa något nytt, varför inte? Mycket går att göra online nu: som att testa en ny träningsform eller lära sig ett nytt språk, och naturen är alltid öppen: ta en annan promenadväg, gå till ett nytt naturreservat och spana. Förutsatt att du faktiskt är frisk: det är inte fel att utvecklas och få ny energi, även när världen är upp och ner.

• Begränsa intaget av nyheter. Ja, vi behöver vara uppdaterade om vad som gäller. Men du behöver inte kolla nyhetsflödet varje kvart. Välj din stund av nyhetsuppdatering, och kanske bra att skippa den precis innan läggdags? Orosmolnen blir bara blir större om du läser och ser negativa nyheter före du ska sova.

• Försök att inte älta saker utanför din kontroll. När ovisshet och oro slår till så är vi många som ser tusen worst-case scenarier direkt. Men försök ta dig ur dina loopande tankar om vad som skulle kunna hända. (Länka till: Testa en meditation för att hantera känslor?)

• Lyssna på dina egna råd. Fråga dig själv: om en vän delade sin oro med dig, vad skulle du säga? Att försöka se sin situation utifrån kan hjälpa till att ge perspektiv.

• Ta hand om dig själv. Håll i dina hälsosamma rutiner trots oro och ovisshet – kanske behövs mer än någonsin? Försök att äta bra, röra på dig om du är frisk, sova tillräckligt. Testa yoga och meditation hemma, en liten paus på 10 per dag min kan räcka för att landa i dig själv.

• Sök stöd hos dem du litar på. Många av oss isolerar sig när vi är stressade eller oroliga. Socialt stöd är viktigt – så hör av dig till vänner och familj, även om du inte känner för! Det går alltid att ringa, eller att ses digitalt.

• Kontrollera det du kan. Fokusera på det som är inom din kontroll, även om det är något så enkelt som att planera middagen, ta fram kläder för morgondagen, ta din lunchpromenad. Sätt rutiner som kan ge dina dagar och veckor lite värmande struktur och tröst.

• Be om hjälp. Om du har svårt att hantera stress och oro, be om professionell hjälp. Experter finns till för att hjälpa dig utveckla hälsosamma sätt att hantera stress och oro. Hitta till exempel en psykolog nära dig eller online.

Fortsätt ta hand om din hälsa.
Fortsätt hålla avstånd.
Fortsätt hålla hjärtat varmt.

Källa: American Psychological Association 

Lästips om oro, utveckling och forskning

• Låt oss ta möjligheten till utveckling, av psykolog Mona Drar.

• Forskning: Yoga kan hjälpa mot ångestsyndrom.

• Energi på ett kick – 3 enkla andningsövningar som du kan göra hemma.

Videotips för känslor, medvetenhet och loving kindness

Yogobe Video: 4f9wYogobe Video: 8ex6Yogobe Video: p3k7Yogobe Video: s32z

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Vad betyder december för dig? Även om vi ofta förknippar månaden med julledighet, adventsmys och glöggmingel så är stress över julklappar, julbordet och släktträffar något som många kan relatera till och i år bidrar pandemin med ännu ett orosmoment. Under december månad vill vi på Yogobe inspirera till hur du möter julstressen på bästa sätt – genom videor, playlist och inspiration till lugn yoga, avkoppling och kärleksfull vänlighet.

Ge dig själv tid för vila

 Det finns många saker som vi kan stressa upp oss inför julen, även om det vi innerst inne önskar är att få uppleva julefriden. I år bidrar coronasituationen med ytterligare ett orosmoment – kommer vi kunna fira jul med våra nära och kära på ett säkert sätt?

Stunder för vila och återhämtning är viktigt för vårt välmående och för att motverka stress. Genom att möta aktivitet och stress med stunder av avkoppling och vila är det enklare att möta oss själva och andra med kärleksfull vänlighet. I december har vi samlat videor och vägledning inom återhämtande yogaformer som yinyoga, restorative yoga och yoganidra, samt klokheter från Mona Drar, Jennie Wadsten och Pål Dobrin från Team Yogobe som du kommer kunna läsa här i bloggen.

Fem tips för att motverka julstressen

• Börja varje morgon med 10-15 minuter för dig själv. Ta 20 långsamma andetag, meditera eller gör en kort yogaklass här på Yogobe.

• Fundera på vad som verkligen är viktigast och att släppa tanken över att allt ska bli perfekt. Skriv ner en lista på de fem saker som du vill prioritera i jul.

• Var snäll mot dig själv – se dig själv DÄR du är och anpassa din insats efter vad du orkar, förmår och klarar av just nu, just i år.

• Planera in tid för återhämtning under dagen. Kanske en yoga nidra eller en lugn promenad på lunchen? Eller ett skönt yin- eller restorative yogapass på kvällen.

• Avsluta dagen med en tacksamhetsövning. Fundera på och skriv ner fem saker som du är tacksam för.

Månadens utvalda playlists

Här har vi samlat några playslists som du kan vända dig till när du behöver pausa och ta en lugn stund för dig själv, samt en playlist om hur du använder yogaprops i lugna yogaformer.

• Yin & Restorative – en playlist fylld med lugna och återhämtande yinyoga och restorative pass.

• Lär dig hantera stress – klasser, föreläsningar med andning och knep för att lära sig hantera stress.

• Restorative Flow – lugna, återhämtande klasser med Milla Floryd som hjälper dig att varsamt fylla på med ny energi.

• Props för för meditation och lugn yoga – lär dig använda olika yogatillbehör (och hur du ersätter dem) för yogastilar som yinyoga, restorative yoga och yoga nidra.

Julklapparna som du kan köpa på Yogobe

Vi tycker att träning online är årets julklapp – ge din nära och kära förutsättningar för ett hälsosamt liv med Yogobe i julstrumpan!

• Köp ett presenkort och få fullständig tillgång till Yogobes videobibliotek, playlists och program – det finns flera olika valörer att välja på.

• Värva vänner - du som är medlem hos oss kan ge dina vänner sina 21 första dagar med Yogobe helt gratis! Din access till videobiblioteket uppgraderas automatiskt med 30 bonusdagar för varje person som investerar minst 189 SEK som medlem på Yogobe efter att ha blivit medlem med din värva-vän kampanjkod.

• Halva priset på tre av våra mest populära onlinekurser  – fram till 31 december.

– Yomi Yin
En 10-veckors onlinekurs för att bättre hantera oro och stress (ord.pris 999:-)
– Yogasekvensering
En onlinekurs med Milla Floryd för att utvecklas som yogalärare (ord. pris 1990:-)
– Yoga philosophy
En djupdykande onlinekurs med Simon Krohn för fördjupad förståelse för yogans bakgrund (ord. pris 1990:-)

Läs mer om stress och återhämtning

• 4 anledningar att praktisera yinyoga, av Leila Andersson

• Slappna av på djupet med yoga nidra, av Yogobe

• 7 forskningsbaserade sätt att lindra stress, av Yogobe

Videotips för att komma ner i varv

Yogobe Video: sc62Yogobe Video: 38trYogobe Video: x3u2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!

Många är vi som byggt en stor del av livet på prioriteringarna att framgång ger lycka. Men hur kan vi uppleva vårt liv istället för att överleva det? Jag vill inspirera dig till att ta hand om dig själv och naturen, se hur du kan vara en nomad – och kanske ge dig ut och vandra?

En ny medvetenhet om hälsan

Under tusentals år har vi människor varit nyfikna på vårt inre universum; vilka vi är som art, grupp och vad som skapar individuella beteenden, tankemönster och känslovågor. Även sociala mönster, normer och åsikter. De senaste tjugo årens framväxt av ett nytt hälsomedvetande där vi återupptäckt yoga, meditation, andning, dans och olika typer av kostpåverkan på hur vi mår och tänker, har fått oss att inse att vi kan påverka vår egen hälsa.
 Går det att finna ett tillstånd av varande där vi mestadels flyter mellan sekunder och minuter med mental skärpa och klar kontakt med vårt inre och i dialog med det yttre? 



I ett tidevarv där vi dagligen är uppkopplade och ökar tempot och kraven, är det svårt att uppleva förnöjsamhet och att stanna upp och njuta av framsteg, varandra och livet. När det kommer till allt ifrån hälsa, kost, inredning och föräldraskap, är lagom långt ifrån tillräckligt. Och det gör att det blir lätt att gå vilse i sitt eget liv.

I mitt jobb som yoga- och meditationslärare möter jag ofta människor som tappat bort sin livsgnista och de kommer till mig med hopp om att jag tänder upp deras väg. Flera av dem har skjutit både livet och lyckan framför sig till förmån för bekräftelse och status. Ibland utan att veta varför, utan för att ”det är ju så man ska göra”. De har byggt sin strategi / sina prioriteringar på idén om att när de uppnår framgång, då kommer de bli lyckliga. Jag känner igen mig själv i detta så det blir lätt att landa i en förståelse för deras situation. Och då jag själv arbetat med detta under lång tid har jag samlat på mig en hel del kunskaper och insikter kring hur vi kan väva in alla våra upplevelser och vända på myntet och träna upp vår potential så vi kan uppleva vårt liv istället för att överleva det. Det är möjligt men kräver reflektion, träning och utforskande.

Att hitta sin uppgift och sitt kall

Studier inom modern psykologi tyder på att det balanserade, harmoniska och lyckliga livet är en förutsättning för framgång, snarare än en konsekvens av hårt arbete och hög status.

Forskningen har uppmärksammat några aspekter som är nödvändiga för personlig utveckling och lycka. En av dessa är achievement – förmågan att prestera. När vi utmanas och får arbeta efter ett mål, en intention eller en dröm, känner vi oss levande och behövda. Vi bidrar med något till vår egen och andras samtid och framtid. För att lyckas med detta betonar många forskare poängen med att hitta sitt ”kall”. I sökandet efter sin uppgift, sin roll i samhället, behöver vi känna att det vi gör har en mening vilket skapar ett engagemang.

Carpe diem – varje ögonblick är viktigt

Vi kommer aldrig hitta vägen om vi inte tillåter oss att gå vilse ibland. När vi letar efter något men inte riktigt vet vad, kan vi finna svar på helt andra frågor som vi inte visste att vi hade. Frågor som vi trycker undan. Kompenserar bort. Betalar oss ur. Det är lätt för oss att söka snabba kickar i tron att det löser det som bekymrar oss eller är svårt.

Genom åren har jag reflekterat mycket över mina egna begränsningar och mentala motstånd. Till exempel att jag ibland blir arg och ledsen av att känna mig trängd eller oförmögen. Och sedan vaknar ofta min mer maniska sida. Varpå nya projekt dras igång.

Dessa perioder har varit fyllda av mycket inspiration och stimulerande arbete, men inte rymt vare sig fritid eller egentid. Inte alltför sällan har jag efter en tid av stress drabbats av känslan att jag inte kan ta fatt i någon av de strängar som håller mig uppe. Famlande har jag tagit mig igenom situationer på ett sätt som fått mig att se kritiskt på mig själv. Att jag kan bättre. Borde ha gjort mer. Skulle ha sagt något.

En aspekt av att befrämja nomaden inom oss är att träna på att se möjligheter, utmaningar och vad som skaver. Det finns många vägar dit men bara en där du finner mening. Som nomad är allt av värde. Varje ögonblick.

Vandring i olika former ger olika värde

Jag älskar vandring. Just att ta ett steg i taget i en härlig terräng i skog och mark vecklar ut mina förmågor och får mitt inre att stärkas ett andetag i taget. Jag uppskattar alla former av vandring då de skänker mig olika värde. Tuff, utmanande vandring slipar mina resurser. Mysvandring är njutningsträning. Stadsvandring är utbildande och kulturvandring inspirerande. För att nämna några.

Vandring stärker yogautövandet och yogautövande stärker vandring. Båda träningsformerna är en resa med livet som rytm. Att utöva yoga hjälper oss att släppa på fysiska och mentala spänningar och stärker oss även fysiskt, inifrån och ut. För mig fördjupar vandring min meditation och yogapraktik. Det är i naturen som jag finner ärlighet, frihet och verkligt utrymme. Det är där jag kan spänna ut mina vingar till fullo, andas hela andetag och känna hur min kropp stärks för varje steg.

Jag hoppas att du med detta finner inspiration att värna om dig själv och naturen, ge dig ut och skogsbada, andas och kanske ta en etapp eller två.

Delar av detta blogginlägg är utdrag ur min bok NOMAD- den läkande kraften i att vandra och bli ett med naturen (Harper Collins Nordic 2020) som du kan köpa via Adlibris.

Foto: Linda Alfvegren

Lästips

• Yin &  Restorative: The art of pausing – part 1, by Ulrica Norberg
• Yoga nidra – att existera utan att prestera, av Jennie Wadsten
• Våga möta svåra känslor, av Mona Drar

Videotips för lugn, fokus och glädje

Yogobe Video: x6k8 Yogobe Video: 7ps9 Yogobe Video: 9zp7 Yogobe Video: 9up4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!