Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Hur kan vi hjälpa en närstående i kriser och trauman, eller prata med barn om kriget som just nu pågår? Vi har tagit hjälp av leg. psykolog Frida Hylander från Team Yogobe och ger även några tips från Röda korset på hur du kan vara stötdämpare till någon i kris. 

Vara ett stöd till någon annan i kris & krishantering tillsammans

– Det jag verkligen önskar att vi börjar prata mer om i dessa pågående tider av kris är att krishantering inte är något vi ska göra ensamma, utan tillsammans. Att det inte primärt handlar om att typ få egentid och ”unna sig” något, utan att det handlar om att stärka färdigheter som kan öka vår motståndskraft, resiliens, för att kunna leva i kris, säger Frida Hylander, leg. psykolog samt del av Team Yogobe.

Rent praktiskt lyfter Frida fram att det kan handla om saker som att:

• Värna sitt befintliga sociala nätverk, eller jobba för att aktivt bygga relationer till människor i ens lokalsamhälle.
• Att få öva på konflikthantering och samarbete, att lära sig mer om hur vi kan leva av mindre resurser och kunna fixa våra egna grejer.
  • Att stärka dessa färdigheter är ett sätt att skapa trygghet och känsla av att vara förberedd ifall omvärlden förändras och blir än skakigare.
• Det kan också vara viktigt att jobba med sin inre resiliens, och där kanske framförallt öva upp sin förmåga att stå ut i ovisshet och i obekväma känslor. Att öva på att agera och upprätthålla dagliga rutiner, trots en stark känsla av ovisshet.
  • Här kan meditation, compassion och yogapraktik vara hjälpsamt – men det är verkligen bara en del av hela pusslet! Vi i yogavärlden gör verkligen inte någon tjänst genom att glömma bort det praktiska agerandet utanför yogamattan och utanför de sedvanliga ”ta hand om dig själv”-tipsen.

Hur vi kan stötta barn beror på barnets ålder, personlighet etcetra, men Frida ger några grundläggande tips för att möta barn i oro, funderingar och kriser nedan.

Stötta barn & prata med dem om kriser

• Det vi brukar säga när det gäller att prata med barn om kris och krig är att först och främst lyssna in, ta reda på vad barnet tänker på och utgå från det.
• Berätta sakligt, men utan att överdriva.
• Påminn om alla som jobbar med att lösa krisen och alla de saker vuxna gör för att hålla världen trygg för barnen.
• Man kan som vuxen behöva stöd själv för att kunna vara ett gott stöd för sina barn.

Vara ett stöd & en stötdämpare till andra i kriser & trauman

Röda Korset* skriver vackert om hur du kan vara en stötdämpare till någon närstående i kris. Tipsen kan även göras om till att rikta sig till dig själv – våga sök stöd, både av professionella och av dina nära. De skriver: "Att ge stöd till någon som har det svårt handlar inte om att försöka förändra verkligheten – det som har hänt har hänt. Ditt stöd handlar snarare om att se till att den som drabbats inte utsätts för nya prövningar, och för stöd att lindra effekterna av det som skett":

• Umgås och försök skapa trygghet även om personen inte vill prata om sin oro eller sitt mående. Visa att du finns där som stöd både i den mest akuta fasen och över tid. Ta ny kontakt även om du tidigare blivit avvisad.

• Ha tålamod. Låt personen få älta och ställa samma frågor om igen. Ältandet kan hjälpa att bearbeta det som hänt.

• Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker som kan underlätta vardagen.

• Hjälp personen att finna rätt hjälp. Det kan till exempel handla om kontakter med vården eller med försäkringsbolag om möjlighet till ersättning.

• Respektera den drabbades handlingar och reaktioner. Ta det inte personligt om din vän inte orkar ses, bokar av en aktivitet eller om humöret skiftar snabbt.

• Delta tillsammans i olika former av fysisk aktivitet, som en promenad eller ett träningspass. Anpassa aktiviteten efter vad din vän orkar med i stunden.

• Kom ihåg att ta hand om dig själv för att orka och må bra. Få avlastning om personen du stöttar kräver mycket av dig just nu, Det finns stödlinjer att få hjälp som anhörig om du behöver stöttning. Ta också stöd och hjälp om du bär på oro och egna krisreaktioner.

Traumaanpassad yoga – stöd genom  kroppsbaserade regleringstekniker

Vill du lära mer om hur du kan stötta dig själv och hjälpa andra till att reglera oro, ångest, rädsla och andra krisreaktioner? I 9-veckorsprogrammet i traumaanpassad yoga får du kunskap om trauma, PTSD och vad som sker i hjärna, nervsystem och vanliga reaktioner – och hur du genom kroppsbaserade metoder kan stötta dig för att lugna och stabilisera kroppen och därigenom även sinne och reaktionsmönster. Programmet är ett komplement till professionellt stöd.

Läs mer om krishantering & att stötta dig själv och andra i oro och rädsla

• Traumaanpassad yoga
• Möta sig själv i överväldigande känslor – del 5: Krishantering
• Att samla kraft i kristider, av Majja Lund

Onlineyoga för lugn hos barn & vuxna

Yogobe Video: 48xg Yogobe Video: kt93 Yogobe Video: ra28 Yogobe Video: 8ex6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa: Röda Korset

Vi står inför många kriser i livet, som kan vara traumatiska. Vi kan behöva stöd att hantera känslor och krisreaktioner som oro, skräck, uppgivenhet, sorg eller ilska. Här får du läsa om vad kris och trauma är och hur du kan hjälpa dig själv eller vara stöd till andra i kriser.

Hantera kriser och traumatiska upplevelser

När den här texten kommer ut har kriget i Ukraina pågått i knappt en månad. En pandemi har påverkat hela världen i mer än två års tid och det pågår kriser dagligen i varje land – som påverkar hela samhällen, familjer, individer. Kanske är du just nu uppe i situationer som skakar om ditt liv på det privata planet – eller påverkas av den skräck och oro som krig och sjukdom medför. 

Ta del av vår playlist Stöd vid kris, trauma och oro för föreläsningar och klasser som hjälper dig i och efter kriser och traumatiska upplevelser.

Oavsett om vi kan göra någonting för att påverka den faktiska situationen vi är i eller inte, kan vi må bra av att först och främst hjälpa oss själva till mer av lugn och stabilitet. Därifrån kan vi lättare agera – se vad vi kan göra och inte, själva och tillsammans. I krisen som råder nu är det lätt att svepas med i desinformation eller svepas med i skräck eller ilska och situationen känns övermäktig, eftersom den är det – det är för stort för en människa att omfatta.

Man kan också ta in all världens lidelse, med krig och konflikt i många länder, klimathot, fattigdom etcetra, och själv få psykisk ohälsa, oro och ångest. Från en lugnare plats kan vi lättare söka reda på information om vad vi kan göra och också släppa det vi inte kan påverka, lite lättare. Det gör inte situationen mindre allvarlig, men vår förmåga att ta oss igenom lite starkare.

Men först och främst vad är en kris och hur kan vi reagera vid en kris?

Vad är en kris?

• Det kan vara många olika situationer, som påverkar dig starkt, exempelvis stora förändringar i livet, förlora någon nära eller sjukdom.
• Traumatiska upplevelser kan också vara många olika situationer och skilja sig från person till person, det vill säga det är den individuella upplevelsen som avgör vad som är traumatiskt.
• Gemensamt är att situationen är överväldigande och inte går att hantera eller kontrollera för individen.

Vanliga krisreaktioner

• Oro för framtiden, känna dig förtvivlad, ensam, rädd eller hjälplös.
• Känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet.
• Stark trötthet, nedstämdhet eller ångest.
• Svårigheter att koncentrera dig på vardagssysslor, på jobbet eller skolan.
• Känslorna kan växla snabbt. Du kan vara glad en stund, och sedan plötsligt bli ledsen, uppgiven eller irriterad.
• Svårt att sova, eller så sover du mycket.
• Ökat eller minskat matintag.
• Söker tröst i sådant som får dig att glömma det som känns jobbigt för en stund, som till exempel att dricka mer alkohol eller spela om pengar.

Råd & tips för att hantera kriser

• Acceptans: Mitt i stormen, är sällan ett mål att stoppa känslorna utan i stället att acceptera dem, få känna dem, det är reella kriser och fullt naturligt att vi reagerar. När vi upplever i stället för att trycka undan eller leva ut dem, eller försöka tänka bort, klingar känslan snabbare av och jagar oss inte. Acceptans innebär inte att bli passiv och inget göra, utan att i stället se situationen för vad den är och se vad vi kan påverka och inte.

• Stabilitet: En viktig förmåga är också skapa att kunna skapa ett ankare av stabilitet inuti. Vi vill lugna nervsystemet, som kan få starka kamp-, flykt- eller frysreaktioner vid kriser och traumatiska upplevelser. Ibland kan vi behöva få fullfölja kroppens stressreaktioner genom att exempelvis röra oss fysiskt eller få söka stöd bland människor vi är trygga med.

• Lugn och kraft: Hitta sådant som ger dig lugn och kraft och som får dig att må bra. Det kan vara svårt att tänka på någonting annat än det som inträffat och i kriser kan man tappa motivation och lust. Men det är viktigt för hälsan att ha aktiviteter som får dig att så småningom må bättre. Påminn dig om  sådant du brukar tycka om och ge dig själv sådana aktiviteter i den utsträckning du orkar och kan. Vad får just dig att ta dig igenom dagen?

• Håll i sunda vardagsrutiner så som tillräckligt med sömn, näringsrik regelbunden mat, daglig aktiv rörelse, få in återhämtning och håll kontakten med människor du mår bra av.

• Minska stress och sänk kraven på dig själv: Du kan exempelvis ta hjälp av mindfulness, avslappning, musik eller naturen för att få in återhämtning och hantera stress.

• Undvik alkohol och narkotika, vilket kan få dig att må sämre.

• Stöd: Vi behöver en trygg och förstående omgivning. Om vi möts av oförstående kan vi känna skuld eller skam och sluta oss, och om omgivningen är allt för orolig kan vi bli än mer orolig. Sök dig till människor som förstår, lyssnar, bekräftar och kan hålla sig närvarande och lugna.
  • Beroende på typ av kris, svår situation, sjukdom, beroende, anhörigskap eller traumatisk upplevelse du är i, kan du få stöd av olika typer av stödlinjer (länk till 1177.se).
  • Sök professionell hjälp när du behöver det – kontakta din vårdcentral för att få hjälp av läkare eller psykolog.

Stöd online vid kris, trauma och oro

• Vi har samlat föreläsningar om kriser och hur vi kan hjälpa oss själva, och yoga- och meditationer som hjälper dig att landa i kroppen – Stöd vid kris, trauma och oro.

• För mer fördjupat stöd, delta i evidensbaserade  programmet Traumaanpassad yoga som kombinerar kroppsbaserade övningar med psykoedukation – kunskap om vad som händer i oss vid trauma och PTSD, och vad vi kan göra för att självreglera och stötta oss själva.

• Tåls att upprepas – vid starka känslor: Har du stark oro, ångest eller stress kan det vara svårt att ta till sig de stillsamma klasserna och meditationerna. Då kan du först göra någon aktivare klass, till exempel:
  • 15 minuter – effektiv träning, tabata
  • global yoga power
  • springa
  • eller göra shaking eller dylikt, för att sedan gå ner i lugn och mer inkänning.

Vår serie om överväldigande känslor

• Trauma & PTSD
• Sorg och depression
• Förstå och hantera starka känslor
• Oro & ångest

Hantera svåra känslor – lugna och balansera vid kriser

Yogobe Video: c28x Yogobe Video: sx62 Yogobe Video: 2ph8 Yogobe Video: te37

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Källor:

• Så stöttar du någon i kris (Rodakorset.se)
• Att hamna i kris (1177.se)
• Traumaanpassad Yoga med Josefin Wikström
• Boken The Body Keeps the Score, av Bessel van der Kolk.

Vad händer i kroppen när du vinterbadar? Det finns positiva hälsoeffekter för den som regelbundet utsätter sig för ett kallt dopp. Läs mer om kylans avstressande effekter och hur kroppen kan vänja sig vid kalla bad! 

Effekter av kalla bad – smärtlindring och eufori

Har du testat kallbad än? Det är en häftig upplevelse minst sagt – men vilka är effekterna? Professor Mike Tipton är intresserad av hur vi reagerar i extrema miljöer och forskar i human- och tillämpad fysiologi vid University of Portsmouth. Han är själv en öppet-hav-simmare, och säger att effekterna av kallbad sker i två faser: den initiala "cold shock"-responsen och sedan en anpassning över längre tid. 

När du sänker ner dig själv i kallt vatten kommer du först att uppleva den första kall-vatten-chocken. Det innebär att du ofrivilligt drar efter andan, sedan börjar du hyperventilera. Adrenalin pumpas runt i din kropp. Hjärtat rusar. Du känner det inte men blodtrycket skjuter i höjden och glukos och fett släpps ut i ditt blodsystem och ger dig energi ifall du skulle behöva fly snabbt. Detta är den klassiska fight-or-flight-responsen.

Stresshormonet kortisol släpps sedan ut från dina binjurar, vilket håller i sig under några minuter till timmar, medan en ökning av beta-endorfinhormoner i hjärnan ger smärtlindring och en känsla av eufori. Det är de sistnämnda effekterna som antagligen lockar vissa att gång på gång sänka ned sig i iskallt vatten.

Sugen på övningar som du kan göra för att förbereda dig på kalla bad, eller i vattnet? Kolla in denna playlist: Övningar vid kallbad

Kallbad kan göra dig mindre reaktiv mot stress i vardagen

Sugen på att vinterbada nu? Det viktigaste är att ta det lugnt tills kroppen vänjer sig. Enligt Mike Tiptons studie i Portsmouth tar det ungefär sex gånger av kallbad tills den initiala chocken halverat sig. Din puls och din andning stiger bara hälften så mycket, du får mindre panik och du kan kontrollera din andning. Anpassningen gör att du reagerar mindre vid chocken av kallt vatten, men det kan också göra dig mindre reaktiv mot stress i vardagen.

Precis som stress orsakar en adrenalinström som förbereder dig för att attackera eller springa, startar det också immunförsvaret som en förberedelse för eventuellt sår eller infektion. Det skyddande svaret – inflammation – är inte skadligt när stressen sker sällan och isolerat, men det kan bli kroniskt om du upplever stress varje dag. Dessutom har kronisk inflammation kopplats till depression.

Så: om anpassningen till stressreaktionen av kallt vatten kan minska vår generalla stressrespons och minska inflammation, har den även potentialen att minska risken för, och lindra, depression.

Kroppen lär sig att hålla värmen när du vinterbadar

Fredrik Nyström är professor och överläkare i internmedicin vid Linköpings universitet och har lett en studie där man undersökt kylans effekter på kroppen – och resultaten visar att det bruna fettet spelar huvudrollen. Den bruna fettvävnaden är ett organ som sitter uppblandad med den vita fettvävnaden vid nyckelbenet, och finns även centralt i kroppen kring stora blodkärl. Fettets uppgift är att alstra värme, vilket det gör genom att förbränna fettsyror och glukos som lagrats i kroppen.

Nyströms testdeltagare fick frysa i en timme om dagen i sex veckor, och andelen brun fettvävnad mättes med magnetröntgen före och efter testet. Under studiens gång visade det sig att de frysande testpersonerna tolererade mer och mer kyla och att kroppen kan lära sig att hålla värmen på egen hand.

– Med hjälp av magnetröntgen kunde man visa att de som frös fick lite större brun fettvävnad i området runt nyckelbenet jämfört med dem som inte frös. Genom att frysa kan man alltså aktivera sitt bruna fett igen och få det att växa. Vi fann också att de som hållit sig extra varma under den här vintern som studien gjordes, istället sänkte sin metabolism efter sex veckor, säger Fredrik Nyström i en intervju på kallbad.nu.

Tillväxten av det bruna fettet gör alltså kroppen bättre på att hålla värme och tåla kyla bättre. Så för dig som är frusen av dig (och kanske undviker att ta ett kallt dopp just därför) kan kallbad vara en lösning till en varmare tillvaro.

Fördelar med kallbad

• Kan lindra smärta och inflammationer
• Kan ge större tålighet mot kyla över lag
• Kan bidra till att minska depression och lindra symptom på depression
• Ger euforisk känsla som kan lyfta humöret
• Förbättrad sömn
• Ökad energi
• Mental stress kan på lång sikt minska
• Vara i naturen – som i sin tur kan sänka stresshormoner och blodtryck

Läs mer om effekterna av kalla bad i Fördelar med kalla bad av Linda Ahlgren och Linda Vagnelind, författare till boken Kalla bad.

Kontraindikationer & tänk på innan du badar

• Har du hjärtbesvär eller högt blodtryck, så rådgör med din läkare innan du badar.
• Vaksamhet bör även tas om man är äldre med benägenhet till lågt blodtryck
• Chocka inte kroppen utan gå varsamt i och simma inte ut om du inte känner att du klarar av det.
• Ha gärna mössa, vantar och badskor och doppa inte huvudet om du inte är en van badare
• Stanna inte i så länge att du inte längre har koll på andningen och kap-flykt-reaktionerna i kroppen drar igång. Du kan gärna öva djupa andetag innan.
• Bada alltid tillsammans och ha telefon tillgänglig
• Undvik alltid alkohol och narkotika i samband med kallbad
• Se till att snabbt få upp värmen efter att du har badat

Andnings- & fokusövningar online – närvaro vid kallbad

För att ge dig stöd på vägen finns här på Yogobe en playlist, Övningar vid kallbad, med övningar som hjälper dig att hitta fokus, avslappning och närvaro i kroppen. Gör övningarna regelbundet hemma för att lära dig hitta andetaget och fokuset för att sedan ta med dig det du lärt dig till badet. Du kan till exempel göra en övning precis innan du sänker dig i vattnet, eller i badet.

Kom igång med kalla bad

• Kom igång med kallbad – tips & råd
• Andas lugnt när du badar kallt – andnings- & fokusövningar

Videotips inför eller efter ditt kallbad

Yogobe Video: kh96 Yogobe Video: 3du9

Yogobe Video: 72wb Yogobe Video: ab52

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källor: SVT, kallbad.nu, BBC Science Focus, Kry.se, tpi

Gillar du att sitta i ett litet varmt utrymme och svettas? Bra! Bastu – eller sauna som finländarna säger – kan ge dig många hälsofördelar, särskilt om du kombinerar med träning. Läs mer om effekterna från bastuvärmen här!

Positiva hälsoeffekter av att bada bastu

När du bastar reagerar kroppen med att reglera temperaturen – och du börjar svettas. På samma gång vidgas de yttre kärlen för att släppa ut värme. I en artikel hos Wellness berättar Hans Hägglund, läkare och adjungerad professor vid Uppsala universitet att även blodtrycket och blodfetterna minskar.

Det påverkar immunförsvaret, hormonsystemet och nervsystemet vilket bidrar till positiva hälsoeffekter.

Fördelar med att basta kombinerat med att träna

Att bada bastu är onekligen avslappnande och skönt för kropp och sinne. Men det kommer även nya råd och rön som menar att om du kombinerar regelbunden bastu med träning kan du få extra bra hälsofördelar.

Enligt Hans Hägglund påminner bastubad mycket om ett konditionspass, med skillnaden att du inte aktiverar muskulaturen. 

– Nya studier pekar på att värme kombinerat med styrketräning skulle kunna stimulera ökad styrka, och bidra till ökad muskelmassa, säger Hägglund till Wellness.

Dessutom kan bastubad ge positiva effekter på mer än kroppen – enligt nya studier kan bastandet bidra till minskat antal förkylningar, lindra mildare depression och oro samt ge mindre muskelvärk, ångest och huvudvärk.

Effekter av regelbundna bastubad

• Kan minska oro och ångest
• Kan lindra huvudvärk
• Kan bidra till ökad styrka och muskelmassa i kombination med styrketräning
• Kan lindra muskelvärk
• Kan lindra depresssion och oro
• Bidra till färre förkylningar

Hitta din närmaste bastu, kombinera med skön träning och ha en riktigt härlig vår!

Läs mer om träning och hälsa

• Släpp på trycket – fram med hettan, av Cecilia Gustafsson
• Styrketräning för dig som yogar, av Julia Glutz.
• Regnbågsmat för bättre hälsa

Videotips med styrketräning online 

Yogobe Video: 9ep7 Yogobe Video: t47a Yogobe Video: 8s7e Yogobe Video: 9kh2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa: Wellness samt Bastu.se (av K-rauta)

Foto: Bastudelen av bilden är tagen av Charlotte Klerfalk

Vad skulle hända om vi kände och visade tacksamhet lite mer? Forskning visar att vi skulle må bättre, både fysiskt och psykiskt. Här kommer åtta forskningsbaserade skäl till att visa tacksamhet!

---

Varför ska vi öva på att vara tacksamma?

Tacksam och tacksam, hur ska man kunna vara det när det här är jobbigt, och det här går dåligt och, och, och... Faktum är att det GÅR att känna tacksamhet för något litet, nästan varje dag. Så fokusera på dem, nosa upp små bra grejer – och läs om hur forskning visar att du kan må bättre med hjälp av tacksamhet här!

Varför öva tacksamhet – enligt forskningen

• Tacksamhet kan skapa fler relationer
  Ett enkelt “tack” visar inte bara på artighet, det kan också ge nya vänner enligt en forskningsstudie publicerad i tidningen Emotion. Studien visar att när du säger ”tack” till en person blir sannolikheten större att hen vill fortsätta er relation. Så vare sig du tackar en främling för att hen håller upp dörren eller skickar ett tackmail till kompisen som hjälpte dig häromdagen – att uppmärksamma andras fina gester kan leda till nya möjligheter.

• Tacksamhet kan förbättra din fysiska hälsa
  Tacksamma personer upplever mindre smärta och värk, och säger sig må bättre än andra människor, enligt en studie publicerad i Personality and Individual Differences. Tacksamma personer tenderar också att ta hand om sig själva och sin hälsa bättre, de tränar och äter mer hälsosamt samt går på fler hälsokontroller. Enligt forskare tenderar tacksamma människor också att vara mer optimistiska, vilket kan boosta immunförsvaret.

• Tacksamhet kan förbättra din psykiska hälsa
  Tacksamhet minskar negativa känsloupplevelser, allt från avundsjuka och uppgivenhet till frustration och ånger. Robert A. Emmons, ledande tacksamhetsforskare, har genomfört flera studier på kopplingen mellan hälsa och tacksamhet. Hans forskning visar att tacksamhet ökar dina lyckoupplevelser och minskar depressioner.

• Tacksamhet kan öka empati och minska aggression
  Tacksamma personer har en ökad tendens att vara mer sociala, även om andra beter sig otrevligt, enligt en studie vid University of Kentucky. Deltagarna som rankade sig själva högt på tacksamhetsskalan var mindre benägna att hämnas mot andra, även när de fick negativ feedback. De upplevde även mer känslighet och empati gentemot andra människor.

• Tacksamma chefer får hängiven personal
  Chefer som kommer ihåg att säga "tack" till sina anställda kan höja motivationen bland medarbetarna. I en studie vid University of Pennsylvania delade forskare in universitetsanställda i två grupper. De anställda arbetade med att ringa samtal för att samla in donationer. Den ena gruppen fick fortsätta att ringa samtal på samma sätt som de tidigare gjort, den andra gruppen fick ett peppande samtal från sin chef som sade sig vara tacksam för personalens arbete. Under den kommande veckan gjorde de anställda i "tacksamhetsgruppen" 50 % fler donationssamtal än de anställda i den första gruppen.

• Tacksamma människor kan sova bättre
  Att skriva tacksamhetsdagbok förbättrar din sömn, enligt en studie publicerad i Applied Psychology: Health and Well-being. Ta 15 minuter till att skriva ner några tacksamma meningar innan du går till sängs. Du kommer att sova både bättre och längre!

• Tacksamhet kan förbättra din självkänsla
  En studie som publicerades i Journal of Applied Sport Psychology visar att tacksamhet ökar idrottares självkänsla, vilket är viktigt för att kunna prestera optimalt. Andra studier visar även att tacksamma personer inte brukar jämföra sig socialt med andra. Istället för att bli avundsjuk på människor som har mer pengar eller bättre jobb, uppskattar tacksamma personer andra människors prestationer.

• Tacksamhet kan öka din mentala styrka
  Forskning visar att tacksamhet inte bara reducerar stress, den spelar också en stor roll när det handlar om att ta sig igenom ett trauma. En studie publicerad i Behavior Research and Therapy visade att krigsveteraner från Vietnamkriget som kände sig tacksamma inte upplevde samma nivå av posttraumatiska stressyndrom. Även efter terrorattackerna i New York 2001 visade studier att tacksamhet var en stor orsak till att man kunde hantera sina upplevelser. Att uppmärksamma allt du har att vara tacksam för – även i de värsta stunderna – kan ge vidareutveckling och återhämtning.

Träna tacksamhet för acceptans & närvaro

Att känna tacksamhet kanske inte ändrar omständigheterna i ditt liv, men kan få dig att känna annorlunda för dem. Och alla kan öva på att vara tacksamma. Ta några minuter av din dag och fokusera på allt du faktiskt har här i livet.

Läs mer om tacksamhet, mindfulness och välmående

• Tacksamhetsövning till läggdags, av Bianca Barck.
• Så här kan du träna och leva med de nio mindfulnessprinciperna.
• Vetenskapen bakom välmående – 5 tips som gör dig gladare.

Tips på yoga och meditation för medkänsla och tacksamhet

Yogobe Video: h43x Yogobe Video: 4u2z Yogobe Video: f2e3 Yogobe Video: 8ex6

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa: Läs mer om studierna här och här!

Oavsett anledning att spendera tid hemma, som jobb, fritid eller hälsa – hemma är en perfekt plats att testa andningsövningar på. Här får du tips på några för att minska oro, ångest och stress samt för att få upp energin. Ta ett djupt andetag så börjar vi!

Påverka din hälsa genom andningen – olika övningar för olika behov

Din andning påverkar dig otroligt mycket. Och vice versa – livet och dess situationer påverkar andningen. När du blir rädd, arg eller stressad andas du kort, snabbt och högt uppe i bröstkorgen. När du är lugn och tillfreds andas du djupare och med längre andetag. Men du kan ändra din andning och därmed hur du känner dig. Här får du tre andningsövningar för olika behov och dagsform!

Vi har en mängd olika typer av andningsövningar för olika behov, olika längd och olika stilar, i videobiblioteket här på Yogobe! Testa dig fram och se vad som hjälper just dig, just i dag.

Andningsövning för att minska stress

Känner du dig stressad och andas ytligt, liksom uppe i bröstkorgen? Om du flyttar ner andningen längre ner i lungorna, och "andas mer med magen" hjälper du kroppen att slappna av och må bättre. Allra bäst är det om du andas med näsan, det hjälper dig att hitta mer fokus och aktivera lugnande effekter i din kropp. När du slappnar av och känner dig lugn blir också den automatiska andningen lugnare och jämnare.

Magandning med långa djupa andetag – så här gör du:

• Sitt bekvämt, hur du vill – på en stol, på golvet, på en kudde.
• Känn att du kan sträcka på ryggen samtidigt som du känner dig tung mot det du sitter på.
• Slappna av i käkarna, och resten av ansiktet, och axlarna.
• Börja långsamt andas in genom näsan.
• Känn att andetaget får gå djupare ner i bröstet och magen för varje inandning.
• När du andas ut, låt utandningen bli lika lång som inandningen.
• Om du vill kan du räkna långsamt till fyra på inandning, fyra på utandning
  • om det känns för svårt, räkna kortare
  • om det finns mer utrymme, räkna lite längre.
• Känn att inandningen fyller upp bröstkorgen och magen:
  • nedåt
  • framåt
  • bakåt i ryggen
  • ut åt sidorna
• Gör detta under några minuter.
  • Om du vill kan du ställa en timer. Börja med två minuter och förläng lite varje gång.

Här ser du en andningsövning som hjälper dig med den viktiga och djupa magandningen.

Yogobe Video: 84dt

Andningsövning för att minska oro & ångest, samt för grundning

Snurrar tankarna för snabbt eller har oro och ångest tagit ett hårt grepp om dig? Testa att lugna ned dig själv med hjälp av andningen samt enkla övningar som får dig närvarande i kroppen. Det hjälper dig att känna dig mer grundad och i kontakt med dig själv. Du kan använda magandningen ovan, eller kika på videon nedan. 

I den här sekvensen guidas du genom andetaget och får en visualisering/meditation för lugn, närvaro och självmedkänsla. Klassen görs sittande eller liggande.

Yogobe Video: te37

Andningsövning för att få mer energi

Är du tung i huvudet och kroppen, känner att du behöver lyfta din energi? Då kan det hjälpa att göra övningar som mjukar upp över bröstkorgen, mjuka rörelser, bakåtböjningar och rotationer, samtidigt som du andas långsamt djupt ner i magen och bröstet. Det kan ge dig en lättare känsla i både kropp och sinne.

Du kan också testa att skapa mer energi bara med hjälp av andningen. Så kallad eldandning kan öka din syreupptagning och du känner dig piggare och mer energifylld. Här kan du se en video med övningen!

Yogobe Video: u4x5

Låt inte livet dra iväg med andetaget!
Här hittar du alla våra sekvenser med andning, bara att testa när det passar dig.

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid, klicka här och kom igång direkt!

Läs mer om andning, ritualer och rutiner

• Ge dig själv tid att andas
• Gör dina rutiner till ritualer,  av Johanna Hector.
• Så får du till en kvart om dagen

Guidade andningsövningar online

• Audio- & videobiblioteket: Ta del av samtliga övningar och föreläsningar inom andning

• Playlists:
  • Andning för alla tillfällen
  • Andning för nybörjare
  • Andas dig pigg & få energi
  • Andas dig lugn – vid stress & oro

• Onlinekurser (köps separat, ingår ej i en prenumeration:
  • Andning för hållbar hälsa – lär dig grunderna i andning och andningsträning
  • The art of breathing – lär dig mer om yogisk andning, pranayama

Yogobe Video: 87tk Yogobe Video: 3g8f Yogobe Video: rt32 Yogobe Video: 82fk

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Mjukt tryck mot kroppen används för att behandla ångest och sömnproblem. Med ett tyngdtäcke kan du få en liknande effekt – vår samarbetspartner The NAP Lab lär dig mer här! 

Lindra ångest och sömnproblem med mjukt tryck

Vi människor har ett inbyggt behov av beröring och att bli hållen. Vi behöver kramar och fysisk kontakt för att balansera vårt nervsystem, motverka ångest, och hitta lugn och ro. Inom praktisk psykologi finns konceptet kroppsorienterad terapi, där mentala symptom som ångest och oro behandlas med fysisk terapi, som massage och fysisk beröring. Beröring, och tryck mot kroppen, resulterar i en känsla av trygghet och värme.

Sådana tekniker är särskilt hjälpsamma för dem som har sömnproblem eller som lider av ångest på grund av ensamhet och brist på beröring. Det är vanliga problem bland barn och unga, men drabbar även vuxna som trots högt tempo och liv och rörelse runt sig kan känna sig ensamma. Känslan av ensamhet kan i sig orsaka besvär såsom känsla av stress, sömnproblem och ångest.

Tyngdtäcke för att lindra ångest

Idag används tyngdtäcken och tyngdfiltar som en av de terapeutiska metoderna inom ”deep pressure touch therapy”, en typ av behandling där tryck mot kroppen används för att minska stress och ångest. Behandlingen stimulerar kroppens produktion av serotonin och melatonin som hjälper kroppen att slappna av och minska produktionen av stresshormonet kortisol. Resultatet blir mer avslappning och mindre ångest och stress. Men hur fungerar det?

I vår kropp finns miljontals nervändar som kallas proprioceptorer. Hjärnan behöver hela tiden information från dem för att registrera i vilken position kroppen är i och är vad kroppen är i för situation. Om hjärnan inte längre får den informationen kommer kroppen att märka av negativa konsekvenser, med ökad oro som en av de tydligaste.

Med hjälp av ett tyngdtäcke kan man öka mängden information som hjärnan får från kroppen (det läkare kallar för ökad proprioceptiv feedback) vilket gör att vi lugnar ned oss, stress och ångest minskar, och vi kan sova bättre och känna oss mer tillfredsställda.

En studie som publicerats i Journal of Occupational Therapy in Mental Health visade att 78 % av patienter som led av ångest föredrog tyngdtäcke över medicin för att lindra sina sömnbesvär.

Hur fungerar ett tyngdtäcke?

Till en början användes tyngdtäcken som hjälpmedel för barn och vuxna med autismdiagnos att slappna av och sova bättre. Men på senare tid har man upptäckt att tyngdtäcken visat sig hjälpa alla som har problem med sömnen.

Forskningsbaserade effekter av tyngdtäcken som behandling mot sömnbesvär visar att de kan bidra till:

• Snabbare insomnande
• Djupare sömn och med färre avbrott
• En känsla av lugn
• Längre sömn
• Att vakna mer utvilad

Tyngdtäcken från The NAP Lab

The NAP Lab grundades med målet att förbättra människors sömn. Det är ett svenskt företag som utvecklar och designar sömnhjälpmedel och innovativa textilprodukter som hjälper människor att slappna av och få ut det mesta av sina dagar. Du som medlem på Yogobe får 15 procent rabatt i hela sortimentet när du anger koden: nlyogo15.

Kombinera tyngdtäcket med övningar vid sömnproblem

• Mental träning – sömnträning, med Jenny Hagman
• Sov gott – övningar för bättre sömn

Yogobe Video: k23b Yogobe Video: 24ag Yogobe Video: bk92 Yogobe Video: e57x

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Ont i magen? Här får du tips på hur du kan lindra det onda när det redan är där, och förebygga magont om du lider av återkommande problem. 

Tips för att lindra & förebygga magont

• Massera försiktigt magen – rör händerna i en cirkel, medsols, runt naveln.
• Gör några yogapositioner – vissa positioner kan hjälpa tarmarna komma igång och/eller musklerna i magen att slappna av, väldigt skönt före eller efter massagen – se tips nedan för förslag på positioner!
• Hjälp musklerna slappna av lite mer – stick in två eller flera fingrar under revbenskanten, uppe vid mellangärdet. Andas och tänk att det smälter innanför när du andas ut. Flytta sedan fingrarna nedåt, bit för bit, och upprepa, tills du kommit längst ned – byt sida. Kan göra väldigt ont, men är så skönt efteråt.
• Andas magandning – ta långa djupa andetag djupt ner i magen, låt andningen gå nedåt, framåt, ut åt sidorna och bak i ryggen – fyll upp som en ballong. Lika lång utandning samt försök slappna av på utandning.
• Värm en vetekudde – lägg den på magen, exempelvis under en guidad avslappning efter massage och yoga. Både tyngden och värmen kan vara skön och lindra.
• Gör förebyggande övningar – om du har återkommande magproblem är det för det första bra att försöka se över matvanor och vad som kan trigga det onda, men det kan även vara bra att försöka varva ner och minska stress genom att bland annat öva på att slappna av och jobba med andningen. Tips på sådant som kan hjälpa dig:
  • Regelbundna andningsövningar är superbra för att hjälpa magen såväl som resten av kroppen för att exempelvis lindra stress.
  • Avslappning för att hjälpa dig lindra stress som kan påverka magen samt slappna av i magmusklerna. Det finns många olika typer av avslappningsövningar att ta hjälp av, men även lugn yinyoga eller restorative yoga bidrar till att du lär kroppen slappna av.
  • Yoga som hjälper cirkulationen och tarmarna att hålla igång, testa dig fram vad som passar dig bäst, det finns många typer av yoga att utforska.
  • Rör på dig! Att vara stillasittande kan påverka magen negativt. Ta promenader, träna eller ta små rörelsepauser under dagen, eller något annat som passar dig.

Några sköna yogapositioner när du har ont i magen

• Liggande twist, eller roterad liggande hand till tå-position
• Huksittande
• Happy baby
• Cirkla med överkroppen, även kallade suficirklar:
  • Sitt på en kudde på golvet eller en stol.
  • Lång rygg och tung i sätet.
  • På en inandning – börja rulla överkroppen snett framåt åt höger, vidare framåt och utåt vänster.
  • På utandningen – fortsätt rör överkroppen ut åt vänster bakåt, vidare mitten bakåt och ut åt höger.
  • Alltså en jämn cirkel som hela tiden går långsamt framåt med inandningen, bakåt med utandningen.

Tips på klasser & övningar online som hjälper vid- & förebygger magont

• Magbalans – ett heltäckande program med vägledning och yoga för dig med IBS och magproblem, i samarbete med Belly Balance och deras dietister.
• Fler klasser & övningar för magen hittar du i videobiblioteket.

Yogobe Video: 3sx2 Yogobe Video: b97g Yogobe Video: 8dg7 Yogobe Video: f6w4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!