Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Är självmedkänsla en slags inåtvänd självboost? Eller kan det fungera som en metod för att helt enkelt kunna vara en vettig (med-)människa? Kanske kan det svåra i livet bli lättare – med medkänsla både dig själv och andra.

Om (själv)medkänsla

De senaste tio åren har en terapiform växt fram som baseras på medkänsla: Compassion Focused Therapy, CFT. För oss yogier är några av teknikerna inte nya: medveten närvaro och meditation. Men kanske kan det hjälpa oss att titta närmre på ytterligare en komponent som ingår i CFT. Nämligen self kindness – ”självvänlighet”.

För en del leder tankarna om självvänlighet till en accepterande tanke om att ”jag är ok som jag är”. För andra kan det kanske istället associeras till självupptagenhet: att sätta sig själv i första rummet.  Låt oss bena ut det hela:

Att tänka ”jag är ok som jag är”, behöver väl inte vara fel? Nej, egentligen inte. Kruxet är att frasen kan bli tom. Om man liksom känner att det skaver inombords och att man inte alls känner sig ok, så kan det bli kontraproduktivt att gång på gång affirmera något som inte känns sant. Forskning har visat att affirmationer funkar bäst när man redan tror på det som man säger till sig själv. Så om man nu inte känner att man är ok som man är, blir det inte så hjälpsamt att upprepa orden.

Kan jag tycka om mig själv ändå?

Hur gör vi då? Jo, idén med självmedkänsla är att trots känslan av att inte vara ok, ändå ha en vänlig attityd gentemot sig själv. Typ: ”jag känner mig inte alls bra som jag är just nu och jag har samtidigt en stöttande hållning till mig själv”. Självmedkänsla handlar alltså inte om att övertyga sig om ens fantastiskhet i alla lägen. I stället blir övningen att fråga sig själv: ”kan jag tycka om mig själv med allt det som är svårt inom mig just nu?”

Om vi istället kikar på idén om att självmedkänsla kan leda till det motsatta: självupptagenhet. Tanken är inte helt avlägsen. En kompis till mig som jobbade som arkitekt i New York berättade hur kollegorna som sysslade med yoga skyddes på kontoret. Det pratade bara om sig själva, krånglade med maten och satte sin egen yoga framför gruppens arbete. Kort och gott en nidbild av en självupptagen person. Jag tänkte i mitt stilla sinne att yogakollegorna säkert gjorde viktiga val för att kunna hantera ett stressigt jobb i en stressig bransch i en stressig stad. Men å andra sidan behöver inte den självmedkänsla som vi tangerar i yoga automatiskt göra oss till schysta medmänniskor.

Hur gör vi då (del två)? Jo, den självmedkänsla som formuleras inom Compassion Focused Therapy, handlar om att om jag kan tillkännage mitt eget lidande, och om jag kan stötta mig själv (även om jag kanske till och med upplever självhat), så övar jag mig på en teknik för att kunna möta andra människor: att möta andra människor ovillkorat. Folk behöver inte vara snälla, bra eller ge oss något tillbaka för att vi ska stötta och fungera som medmänniskor. Och då kommer vi in på den tredje komponenten inom CFT: common humanity eller ”delad mänsklighet”. Det handlar om att påminna sig om att vi alla under olika perioder upplever svårigheter, och att tillkännage det.

Experimentera under tre yogaklasser

Jag tycker att yogamattan är en perfekt experimentyta för att utforska de här delarna. Varför inte prova att lägga in ett tema under dina tre närmsta klasser? Till exempel så här:

1. Under yogasession nummer ett provar du medveten närvaro (det spelar ingen roll vilken yoga du gör) Uppmärksammar du andningen och sinnesintrycken: vad ser du? Vad hör du?

2. Nästa yogaklass utforskar du självvänlighet. Du behöver inte tycka eller intala dig att du är bra eller fantastisk. Du ger dig respekt, vänlighet och kärlek precis där du är idag på yogamattan. Med allt vad det innebär.

3. Under den sista klassen vidgar du din uppmärksamhet till omvärlden. Påminn dig om att det du känner just nu, det du har svårt med just nu, har de i din omgivning (både kära och knepiga) också kämpat med. Prova tanken att det finns en delad mänsklighet: du är inte ensam om det som du upplever. Och vice versa, de människor runt om dig har samma typ av känslor som du: glädje, oro, sorg, frustration och upprymdhet.

Vi hör på sätt och vis ihop, och kanske kan det svåra bli lättare att bära med medkänsla gentemot ens medmänniskor och mot sig själv?

Nyfiken på att fördjupa dig under yogaretreat eller yogalärarutbildning? 

Josephine håller utbildningar på Nordiska Yogainsitututet. Där håller hon också i workshops och retreater. Läs mer här!

Psst, kolla in: Josephine Selanders senaste bok! Filosofi som terapi: Verktyg i levnadskonst. (Med leg. Psykolog Gustav Jonsson)

Lästips 

• Inget är för evigt – förutom förändring, av Josephine Selander.
• What is my path cultivating? by Luke Bache.
• Mudra – vad är det och hur gör jag? av Veronica "Vevve" Jäderlund.

Lär dig med om compassion: självmedkänsla och medmänsklighet

Yogobe Video: 9zh6 Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: 4pc6 Yogobe Video: 8ex6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Hur kan du leva från din grund? Yogaläraren och samtalsledaren Leila Andersson skriver här om hur yoga och meditation hjälper oss att minnas vilka vi är. Att hitta hem till det som redan finns i våra kroppar. För visst har du svaret inom dig, egentligen? Testa Leilas övning för ett tryggare du!

Rotad i sina egna intentioner

“The power is in the knowing” - Sarah Powers, Insight yoga

“Styrkan ligger i vetandet eller i att vara medveten." Så sa läraren på en av mina senaste yogalärarutbildningar. Det var något med enkelheten i det som landade skönt inom mig. I en värld av föränderlighet är vår medvetenhet och vårt intuitiva vetande om vilka vi är, vad vi vill och vad vi tror på den stabila grund som vi alltid kan luta oss in i. Där kan vi alltid hitta förankring. Det i sin tur ger oss kraft och energi att ta de steg vi behöver för att skapa det liv som är vårt att skapa.

Att till exempel välja glädje och lätthet framför stress i ett samhälle där just stress är kroniskt är utmanande för självkänslan. Att vara den som öppet avstår att bli imponerad av statusprat kring sömnbrist och övertid kräver självtillit. Vår grund är det som ger oss modet och tilliten att bryta med vanor, tankar, berättelser och livsregler som håller oss fast i mönster som inte längre tjänar oss eller vår hälsa.

Men att leva från sin grund, att vara rotad i sina egna intentioner kräver praktik, för vi glömmer bort, förlorar oss i vår mänsklighet och våra villkorade behov av bekräftelse och tillhörighet. Vi behöver påminnas, om och om igen. Regelbunden yoga och meditation hjälper oss att minnas vilka vi är, att hitta tillbaka till det hem som redan finns i våra kroppar. Med det kommer också en daglig rutin som kan hjälpa dig att stå stadigt i dina värderingar. I det som du vet är sant för dig.

Övning för ett tryggare du

Gör gärna denna övning innan du kliver upp ur sängen på morgonen. Allra bäst är att ha en skrivbok vid sängen att skriva ner svaren i.

• Uttryck tacksamhet för minst tre saker i ditt liv. Det får dig att vilja ha det du har istället för att jaga det du inte har. Det är ett så mycket skönare utgångsläge.

• Sätt dina intentioner för dagen. Om din riktning är klar innan du släpper in resten av världen minskar risken att du dras med i andras skapelser.

• Ta fem långa, fulla, djupa andetag in och ut. Andetaget för dig in i kroppen. Kroppen är alltid här och nu. Och det är i nuet allt händer.

• Le utan anledning, sätt tonen för dagen. För att du är värd det.

• Förlåt dig själv för gårdagens misstag. Med tid blir misstag information och information blir budskap och inspiration till andra. Lita på att allt som händer i ditt liv händer FÖR dig.

Du har svaret inom dig 
Medvetenhet om vår grund är det som kommer före val och handling. Det hjälper oss att veta vart vi ska lägga vår energi och vårt fokus, vad vi kan släppa helt eller när vi bara ska vara i en upplevelse, lite som en behållare som bär något utan att engagera sig så mycket i innehållet.

Det är inte alltid så självklart att komma i kontakt med sina intentioner eller värderingar. Testa ställa frågan “vad vet jag som jag tror att jag inte vet?”.  Vad kan jag lita på att jag har svaret på innerst inne?

När vi säger "jag vet inte" så stänger vi av någon anledning av vår medvetenhet. Vi vet, men något ligger i vägen för vår tilltro till det vetandet. Se om du kan vara i frågan utan att leta efter svar. Låt frågan öppna upp för kontakt med något djupare inom dig.

Lycka till!

Lästips

• Varför är det så svårt att släppa taget – Del 1, av Ulrica Gulz.
• Så får du till din meditationspraktik.
• Inget är för evigt – förutom förändring, av Josephine Selander.

Videotips för grundning

Yogobe Video: r94g Yogobe Video: 53gs Yogobe Video: ex79 Yogobe Video: bw83

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du är ny till tjänsten? Prova 14 dagar gratis utan bindningstid, klicka och kom igång här!

Foto: Malin Wittig

Vi har byggt bort marginaler och rörelse – både för oss själva och samhället i stort. Så vad kan du göra för att bygga tillbaka dem? Och hur kan yoga hjälpa till? Här berättar jag mer om yoga och vad forskningen säger.

Yogan som stöd vid fysisk och psykisk ohälsa

Yoga är unikt. Det är unikt på så sätt att det både innehåller rörelse och vila, något som vi lider brist på idag. Det är inte bara våra kroppar som lider brist på det, hur vi har byggt vår samhälle lider också brist på det. Vi har byggt bort att ta oss mellan platser genom rörelse, vi har byggt bort marginalerna i våra scheman som skulle ha gett oss återhämtning.

Även om vår hälsa generellt sett blivit bättre de senaste 100 åren, med ökad livslängd och färre dödsfall och smittsamma sjukdomar så står vi inför ett annat problem. Det är alla de åren som vi lever men med nedsatt hälsa och funktion. Vi står inför ett stort hav av människor som sjukskrivs för mental ohälsa som depression och utmattningssyndrom, smärta och problem med hjärta-kärl. Det är lätt att tro att det inte berör just mig eller dig, men med största sannolikhet kommer du redan ha upplevt något av det nämnda själv, haft någon nära som drabbats eller så kommer du vara med om det. Då gäller det att ha strategier till hands.

Som tur är tror jag att vi börjar inse detta, och vi vet också nu att vi kan göra något åt det. Men vad är det då vi kan göra? Det är något som bland annat yogan kan ha svaret på.

Vad är yoga?

För att kunna svara på hur yoga fungerar måste vi för en stund konkretisera vad vi menar med yoga. Även om yoga kan blomma ut i många olika former så brukar jag inom det medicinska landskap jag jobbar inom klä av yogan dess filosofi för att se vilka aktiviteter som den inrymmer, iallafall i de flesta yogaformerna.

Då kan yoga beskrivas ha följande fyra komponenter:

• Lågintensiv form av fysisk aktivitet
• Avslappning
• Andning
• Meditation

När forskare undersökt orsaken till varför vi ägnar oss åt yoga är det främst av två orsaker som kommer upp:

• För välmående och att förebygga ohälsa.
• För att ta hand om redan existerande hälsoproblem som exempelvis depression, utmattning, smärta och ångest.

Forskningsbaserade effekter av yoga

• När du har två minuter: Några forskare undersökte vad långsam andning kan ha för effekt hos en grupp nybörjare på yoga. Genom att andas långsamt i två minuter sänktes både blodtryck och upplevelsen av oro. Den troliga mekanismen bakom effekten är ökad aktivering av den lugnande delen av nervsystemet samt den ökade mängden syre i blodet. Spännande då en stor andel av oss går runt med högt blodtryck, mycket på grund av våra levnadsvanor med brist på fysisk aktivitet och stresshantering.

• När du vill sova bättre: Sömntimmarna på dygnet är din viktigaste återhämtare. Hormonet melatonin är en viktig reglerare i kroppen för att stimulera just sömn. Några forskare ville därför undersöka melatoninnivåer i samband med meditation. En liten grupp vana meditatörer fick meditera med olika tekniker, en grupp mediterade under 30 minuter med en teknik och en annan under 60 minuter med an annan. Meditationen skedde vid midnatt precis innan melatoninnivåerna är som högst. Blodprov togs en gång i timmen för att mäta nivåer, mellan kl 22 och 02. En annan natt mättes samma saker men utan meditationen för att kunna kontrollera eventuella skillnader i nivåer.
  
  Båda grupperna fick ökade nivåer melatonin den kvällen de mediterade. Forskarna teoretiserade därför kring hur denna effekt positivt kan påverka sömnen. Det lite komiska är dessutom att meditation troligtvis kan göras närsomhelt på dagen beroende på vilken effekt du vill uppnå. Du måste alltså inte nödvändigtvis meditera på morgonen.

Yogans effekter jämfört med annan fysisk aktivitet

Yogans lugnare delar kan alltså ha en positiv effekt på saker som har ett starkt samband till vår hälsa. Den mesta, och även bästa, forskningen som har gjorts på yoga innehåller dock yogans fysiska aktivitet av något slag.

Så hur står sig yoga jämfört med annan fysisk aktivitet? Detta är något som just nu forskas intensivt kring. En av de största studierna som gjorts kring lindrig och måttlig depression har gjorts i Sverige där flera hundra deltagare medverkat. Den studien visade att yoga gav samma fina effekt som konditionsträning på måttlig- och högintensiv nivå på just depression jämfört med vanlig behandling. Alla träningsgrupper utförde sin träning tre gånger i veckan under 60 minuter, totalt under 12 veckor.

Sammanfattningsvis påminner yogan oss om att röra på kroppen som vi fått och den kan göra oss uppmärksamma på hur den känns för tillfället. Yogan påminner oss också om att sakta ned.

Eftersom forskningen på yoga fortfarande är under stor utveckling och har sin problematik tar jag alltid hjälp av grundfakta inom annan vetenskap som fysiologi, samt använder forskning från andra forskningsområden som kommit längre i sin utveckling. En hel del av det du kan läsa i min nyutgivna bok "Yoga, vetenskap och fakta – därför fungerar det" bygger på just det.

Yogan i framtiden 

Vägen framåt måste vi alla bidra till.
Vi måste jobba för förändringen! Den kommer inte av sig själv.

Det handlar både om att vi på en samhällsnivå måste börja tänka om kring hur vi nu bygger och vill bygga inför framtiden. I politiken, på arbetsplatser, i skolan, i våra bostadsområden och i hemmet. För att bygga tillbaka rörelse och marginaler.

Vi måste som individer visa att vi vill ha förändring genom de val vi dagligen gör. Vi måste vara de förebilder vi vill att andra ska vara för oss. För oss själva men framförallt för andra. Det är något vi gör tillsammans. Varje liten förändring utgör en del av den stora massan som kommer skapa förändring. Det handlar om en framtidsvision som börjar just nu, i det ögonblicket vi står i, genom aktion. Vad blir ditt nästa steg?

Nyfiken på att läsa mer? Du kan köpa Saras bok "Yoga, vetenskap och fakta – därför fungerar det" i Yogobe Store!

Foto: Malin Wittig, copywright Bonnier Fakta.

Lästips

• Playlist Yoga & Vetenskap, videosekvenser med Sara Hoy.
• Yoga och forskning med Sara Hoy.
• Återhämtning förebygger utmattning och stress, av Mona Drar.

Referenser

Ligger i den ordning de är refererade till i texten.

• Prevalence and patterns of adult yoga use in the United States: results of a national survey.

• Cardiovascular and Respiratory Effect of Yogic Slow Breathing in the Yoga Beginner: What Is the Best Approach?

• Acute increases in night-time plasma melatonin levels following a period of meditation.

• Training fast or slow? Exercise for depression: A randomized controlled trial.

Oavsett vad vi pysslar med: filosofi eller att helt enkelt leva, så kan både rädslan och trösten drabba oss av föränderligheten. Rädslan när allt känns perfekt. Och trösten när livet tär. Här berättar jag om yogans utveckling, och hur vi själva kan ta med oss dessa tankar in i vår yogapraktik. 

---

Konsten att förhålla sig till förändring

Inom buddhismen kommer den här tanken upp gång på gång: insikten om att inget är konstant. Det innebär ju kanske inte att allt rör sig i en väldig fart. Många gånger sker förändringar oändligt trögt och långsamt. Ibland med en oväntad och hastig händelse.

Hur kan vi förhålla oss till förändringens ständigt pågående sega eller sprittande ström? 

Om vi kikar på yogans historia, så kan vi se att vi lever i en tradition som för inte så länge sedan genomgick ett skifte. Fram till förra sekelskiftet 1900, betraktades hathayoga som en inte helt rumsren aktivitet. Det ansågs att det mest var obskyra män i Himalaya som sprang runt i höftskynken och långa dreadlocks och ägnade sig åt skumma övningar. Swami Vivekananda som tog yogans filosofi till väst på världsutställningen i Chicago 1893, såg inte med blida ögon på den där fysiska yogan.

Så hur förändrades synen på yogan? 
Jag skulle vilja påstå att det är delvis tack vare två figurer som vågade se att allt måste förändras för att utvecklas. Och som dessutom använde sig av sin fantasiförmåga och sina kunskaper, som hathayogan förvandlades från tvivelaktig verksamhet i bergen till den andliga, moderna rörelseformen som yogan har idag. Jag tänker på främst två farbröder som verkligen var tongivande för hathayogan i början av 1900-talet: Sivananda Saraswati som föddes i Tamil Nadu 1887 och Tirumalai Krishnamacharya som föddes ett år senare i Mysore i Karnataka. Med lyhördhet över traditionen och en vild upptäckariver skapade de egna yogaformer, som också blev startskottet för en mängd nya yogaformer som ploppade upp under 1900-talet. 

När läkaren Sivananda (som senare fick titeln Swami, vis man) besökte Rishikesh i norra Indien, såg han hur yogierna i många fall levde fattigt och utan större koll på sina hälsotillstånd. Utifrån sina tankar om hur man med rätt kost och rörelse, parat med en andlig utveckling, kunde nå hälsa presenterade Swami Sivananda en alternativ livsstil. Det inbegrep att leva och stödja varandra i ett kollektiv, närmare bestämt i ett ashram som han döpte till Divine Life Society, som han grundade 1936. 

Vad var det innovativa i det här?
Jo, förutom att Swami Sivananda organiserade de inte så systematiserade yogierna till att äta regelbundet, meditera tillsammans och få tak över huvudet, så inspirerade läkaren dem till att använda asanor som en del i ett hälsoprojekt. Något man tidigare inte gjort i så hög utsträckning. Snarare hade asanautövande främst varit kopplat till andliga övningar och en praxis för att få evigt liv. Så med sin specifika kunskap (som medicinare) kunde Swami Sivananda, tillsammans med sina lärjungar, förändra och ommodellera en tradition och ta fram nya yogautövanden. Senare kom hans yoga att kallas för Sivanandayoga. Och i bakvattnet av den formades yogaformer som Satyanandayoga och Integralyoga.

Krishnamacharya hittade en annan väg för att förvandla yogan. Via en sanskritlärare tog han sig upp till Himalaya för att lära sig något som var unikt för Indien och som få kände till: hathayoga. Flera år och tusentals asanor senare, var han villrådig över hur han skulle använda kunskaperna och uppträdde på gator i Mysore för att skapa ett intresse. Vändpunkten blev erbjudandet av Maharadjan att få undervisa i slottets gympasal. Det blev en smältdegel för nytänkande rörelsescheman där asanor, brottningstekniker och militärgymnastik transformerades till en ny dynamisk yoga, som fick namnet ashtangayoga. Lärjungar till Krishnamacharya utvecklade bland annat Iyengaryoga och Viniyoga. 

Den här filosofin försöker jag bära med mig i min egen yoga. Och gång på gång påminner jag mig om att det var just det som vi hade med oss som en grundfilosofi när vi utvecklade viryayogans metodik. Att våga förändring. Men inte vara för sakens skull. För precis som våra yogafarföräldrar gjorde, står vi också på en tradition. 

Så hur kan vi förvalta det som vi lär oss och samtidigt omskapa och utvecklas? Hur kan vi hitta balansen mellan det trygga och traditionstyngda med nya rön och tankar?

Kanske kan vi börja på yogamattan och experimentera med rörelser, tempo och intensitetsnivåer som vi vanligtvis inte gör?

Vi ses på yogamattan!

Lästips

• Långsamhetens lov, av Josephine Selander.
• Prana – does it really exist? Simon Krohn guidar genom en del av yogafilosofin
• Yoga för att lära känna dig själv bättre, av Veronica "Vevve" Jäderlund.

Videotips

Yogobe Video: 92ge Yogobe Video: bt36 Yogobe Video: 52db Yogobe Video: 5p6h

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du är ny till tjänsten? Prova 14 dagar gratis utan bindningstid, klicka och kom igång här!

Har du tappat din meditationspraktik eller kanske aldrig riktigt fått till en? Meditation är motion för både kropp och själ och fördelarna är många. Meditation kan bland annat hjälpa dig att handskas bättre med stress. Här kommer inspiration för att få in meditation i din vardag!

Tips för en regelbunden meditationspraktik 

• Tänk långsiktigt
  För att etablera nya rutiner krävs långsiktighet. Börja med kortare meditationer för att sedan öka på tiden. Det är aldrig bra att gå ut för hårt med nya vanor! Hellre kortare sessioner oftare än långa sessioner sällan. Ett tips är att börja varje dag med 5-10 minuters meditation.

• Återupprepa
  I början kan det vara bra att använda en och samma meditation för att verkligen sätta vanan. Då kan du också känna att du får ut mer av meditationen efter hand.

• Bestäm dig
  Gör meditationen till en del av din dagliga rutin. Bestäm dig för att detta är viktigt för dig. Ta dig tid. Berätta för personer i din närhet att det här är viktigt så att du kan få det stöd du behöver.

• Se möjligheterna
  Du måste inte sitta i lotusställning för att kunna meditera. Att sitta på en stol kan fungera precis lika bra. Många meditationer kan också utföras liggande. Det viktiga är att du gör det lätt för dig att få till din meditationstid, att få in en rutin – du kan finslipa din meditationspraktik senare. En sak att ha med sig från början är dock att försöka ha en rak ryggrad när du mediterar sittande, eftersom det underlättar andningen.

• Andas
  På tal om andningen så är det en bra idé att då och då under dagen ta några riktigt djupa andetag. Det vänjer dig vid att fokusera på andningen och komma i kontakt med den. Andningen är också ett viktigt verktyg för att få ut mer av din meditation, exempelvis genom att göra en andningsövning innan meditationen för att landa och hitta fokus.

• Låt vetenskapen pusha dig
  Om du inte är säker på om det är någon idé att satsa på din meditationsrutin kan du kanske bli motiverad av att det kommer fler och fler vetenskapliga studier som visar på fördelarna med meditation. Bland annat när det gäller att reducera stress men även gällande ökat fokus och bättre känslomässig kontroll. Minskad stress kan i sin tur hjälpa ditt hjärta eftersom det ger dig sänkt blodtryck, enligt American Heart Association.

• Ta hjälp av guidade meditationer
  Favoritmarkera meditationer här på Yogobe så att du alltid kan ta del av dem via din telefon! Det kan vara lättare att bli guidad än att meditera på egen hand när du ska komma igång.

• Låt tankarna vara
  Kom ihåg att meditation inte handlar om att göra sig av med alla tankar utan om att inte värdera eller agera på dem. Att bara låta dem vara det de är, låta dem flyta förbi eller bara få ligga och flyta i periferin. Det är det som meditation handlar om, att acceptera att tankarna är där, men inte låta dem ta över fokuset.

• Testa ett mantra
  Om du tycker att det är svårt att fokusera på din andning, använd dig av ett mantra som du upprepar tyst för dig själv.

• Var snäll mot dig själv
  Sist men inte minst, ha tålamod med dig själv och din praktik. Meditation, så som alla andra praktiker, kräver övning. Det är ingen tävling. Du mediterar för din skull. Bli inte arg på dig själv om det inte går precis som du tänkt dig – var glad över de framsteg som du faktiskt gör. Du försöker, du är medveten, du är på gång! Heja dig!

Lycka till!

Videotips för att komma igång med din meditationspraktik

Yogobe Video: t4s9 Yogobe Video: d65f Yogobe Video: 92zd Yogobe Video: 4s5p

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Källa: Nordic.businessinsider.com 

Yoga är för många en fantastiskt fysisk träning, som både mjukar upp, stärker och får kroppen att slappna av. Men yogan kan också hjälpa dig med din personliga utveckling och självkännedom. Här berättar jag mer om hur din praktik på mattan kan hjälpa dig utanför mattan – både fysiskt och psykiskt. 

Det som händer på mattan händer i livet

Jag brukar likna yoga vid ett smörgåsbord, där finns så mycket som bjuds och du får plocka det du vill och känner dig lockad till. Asanas eller yogapositioner är en av rätterna, vi använder dem som verktyg för att stärka kroppen, och göra den mer följsam. Men också som ett verktyg för att vända blicken inåt, för självreflektion. 
Det är lättare att påverka den grovkorniga delen av oss med vilja, till exempel kan vi själva bestämma att nu ska jag flytta den här kroppsdelen till det här läget. Rörelserna kan i sin tur kalibrera och rikta vår energi mot den mer subtila och inre aspekten av oss.

Rätterna på smörgåsbordet är var för sig bara munsbitar, men det är när det kommer samman som vi får den fulla upplevelsen. Samma är det med yoga, det är när vi kombinerar alla delar av det som vi får uppleva lycksaligheten.

På mattan får vi tillfälle att sänka tempot och observera våra mönster, tankar och vanor. Hur pratar jag med mig själv när jag svajar, vilka tankegångar kommer när jag måste stanna i en utmanande position och så vidare.
 När vi har lagt märke till detta på mattan kommer vi börja uppmärksamma det även i övriga delar av livet, och det är först då vi kan ta aktiva beslut om hur vi vill agera och om vem vi vill vara.

För att ta din yogapraktik från mattan in i livet kommer här tre frågeställningar till nästa gång du yogar:

• När det blir jobbigt, fråga dig själv: hur reagerar jag nu? Upplever du frustration, skäller du på dig själv eller svär du på läraren? Kan du se tillfällen i livet utanför yogasalen där du reagerar på samma sätt?

• Om du upplever att det blir tråkigt vad gör du då? Börjar du tänka på annat eller pilla med något för att fördriva tiden? Eller tar du tillvara på stunden för att finna stillhet? Hur gör du i övriga livet när det blir tråkigt, måste du alltid fylla ut det med något?

• Om du finner dig själv i ett flöde som går för fort, stannar du och ger upp, blir stressad och får huvudvärk eller saktar du ner farten och gör det i ditt eget tempo? Kan du se någon likhet med hur du agerar när livet växlar upp och bara kör?

Du behöver inte komma ihåg alla tre, välj en och öva på att uppmärksamma dina mönster i kanske en månad. Sedan byter du och ser om du kan observera vanor kopplat till någon av de andra frågeställningarna.

Det här är en pågående resa så ge inte upp om det känns knivigt i början. När du väl kommer igång ordentligt kommer du uppleva din yogapraktik på ett nytt djup, samt lära känna dig själv bättre.

Lycka till!

Videotips

https://yogobe.com/se/videos/x67g

https://yogobe.com/se/videos/4x2r

https://yogobe.com/se/videos/z5a3

https://yogobe.com/se/videos/s6p9

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 7 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Mer läsning

• Samskaras – om att bryta sina mönster, av Veronica "Vevve" Jäderlund
• Vanor skapas genom upprepning, av Emma Öberg
• Creating a space for the wild birds to settle down, av Eleonora Ramsby Herrera

Är du i kontakt med dig själv, på riktigt? Yogaläraren och författaren Iren Rinmad är på jakt efter den djupare och mer subtila delen av sig själv och vill hjälpa sina elever att komma i kontakt med densamma.

Sann medvetenhet 

En integritetsfylld inre resa innebär oftast många oväntade och inte alltid så bekväma möten med sidor av sig själv och sin personlighet som man helst flyr ifrån – med hjälp av yttre distraktioner. Livet tillåter dock sällan denna arrogans att fortlöpa i all oändlighet. Livet ser till att vår livssituation förser oss med precis de utmaningar vi behöver för att komma bortom denna ytliga och oftast egocentrerade mentala struktur.

På wikipedia hittar man följande svar på ordet ”person”: en individ av arten människa. Slår man upp det latinska ordet ”persona” som de forna grekerna använde för att benämna skådespelare till teatern, hittar man en beskrivning som lyder: roll, mask och person. En beskrivning som låter ganska sanningsenlig; en mask och roll som bärs av någon. En ständigt föränderlig och anpassningsbar roll som formar personen eller personligheten i samspel med dennes genetiska, sociala strukturer och prägling från sin omgivning. Men förutom de här mentala och fysiologiska strukturerna består vår form även av en mycket djup, subtil och formlös dimension. Det är denna dimension som vi ofta förbiser helt.

Den abstrakta och konkreta dimensionen har en sådan magnetisk dragningskraft för vårt ängsliga och stimulanstörstande sinne som ständigt är på jakt efter nya kortvariga kickar, så vi verkar helt enkelt ”missa” den subtila verklighet som genomsyrar oss. Att bli medveten om denna inre subtila dimension, eller essensen inuti, är första steget till mötet med sig själv på ett djupare plan. Att vara ”ett” med essensen inuti är vad jag skulle kalla för sann närvaro och självmedvetenhet. Det är också i denna dimension vi finner bestående tillfredställelse och det är också här läkning av obalanser i den mentala och fysiologiska strukturen sker. En läkning av orsaken till obalansen och inte bara en lindring eller dämpning av symptomen.

Ge din medvetna närvaro tid

Efter cirka femton års undervisande av yoga lägger jag idag den största vikten på att mina deltagare ska komma i kontakt med den här djupare dimension inuti. Att vara närvarande i kroppen är nyckeln till denna inre resa eller enigheten med essensen/livskraften inuti.

Mina texter och böcker tar också upp de här djupare begrundningarna och pekar dig med jämna mellanrum inåt till den subtila dimensionen. Och det fina är att precis som med allt annat som växer sig starkare när vi ger det vår tid och energi, så närs även vår medvetna närvaro av den energi vi ger den med vår uppmärksamhet. Jag känner djupt i mitt hjärta att vi inte endast är här för att nära vår person och den vi tror oss vara, utan att vårt högre syfte är att finna sanningen om oss själva och den/det vi är.

Namaste,
Iren Rinmad

Om Iren

Iren Rinmad har arbetat som yogalärare sen 2004 både i Sverige och utomlands. Hon har gjort flera olika yogalärarutbildningar genom åren; Ashtangayoga teacher training med David Swenson i Scotland, Its Yoga teachertraining i Stockholm, certified by Yoga Alliance för att nämna några. Hon har också spenderat längre perioder i Indien i Sri K Pattabhi Jois Shala i Mysore. I våras gav hon ut sin debutroman ”TigerLily, tidig vårblomning”. Hon har valt att kalla genren som hon skriver i för spirituell skönlitteratur; en yttre historia som pekar dig inåt med jämna mellanrum. I boken får vi möta TigerLily under en vår i New York, där hon upplever förändringar inuti som tar henne till hennes första medvetna möte med sig själv på ett djupare plan.

Läs gärna mer om Iren och boken på Irens hemsida. Du kan också följa Iren på Instagram och Facebook: ”Iren Rinmad Yoga and Books” där hon lägger ut inspiration och information om kommande workshops, bokevents med mera.

Lästips

• Andas bort ångest och oro.
• 5 mindfulnesstips mot stress, av Mona Drar.
• Hela dig själv för att kunna hjälpa andra, av Pål Dobrin.

Videor för mer mindfulness

Yogobe Video: d65f Yogobe Video: d9c4 Yogobe Video: 72zh

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Det finns många vinster i att kombinera den österländska läkekonsten med den västerländska. Med hjälp av ayurveda och yoga kan vi bland annat hjälpa kroppen att läka på många olika plan. Här delar jag med mig av min egen upplevelse och ger tips på övningar!

Jag vägrade ge upp

"Du kommer aldrig mer kunna gå normalt... springa och yoga kan du helt glömma", uttrycker läkaren samtidigt som han haltar fram för att visa hur du för alltid kommer släpa ditt högra ben bakom dig.

Detta skräckscenario fick jag uppleva för några år sedan. Just då kändes den grova smärtan i benet oväsentlig i jämförelse med domen. Jag som hade varvat yogiska hundar med att springa milen, och dansat så länge jag kunde minnas. Jag som varit van vid att fullständigt kunna kontrollera min kropp. Nu låg jag istället där i sjukhusets hightech-säng, instängd i ett rum utan fönster, men framförallt instängd i min egen kropp. Jag var bortom förtvivlan men vägrade tro på läkarens tunga nyheter och valde istället att djupdyka i den österländska läkekonsten. När jag blivit utskriven tog jag första planet till Indien och la in mig på ett ayurvediskt sjukhus. Där lärde jag mig att gå igen.

Jag tycker inte att vi ska borste från modern forskning, skippa att gå till läkaren eller sluta ta våra mediciner – men vi kan plocka russin ur olika kakor. Numera tror jag att ett samspel mellan österlandets uråldriga medicin och västerlandets moderna tekniker ger den ultimata läkningsprocessen.

Här nedan hittar du två övningar som sedan urminnes tider har använts av indierna för att läka skador och sjukdomar.

Lektid för läkning

När kroppen är sjuk eller skadad ser jag det som ett sätt för den att skrika ”Lyssna på mig!”. Oberoende av vilken åkomma vi lider av tror jag att det viktigaste för läkningen är just att föra uppmärksamheten ner i kroppen. Att ägna en stund till att faktiskt stämma av hur olika kroppsdelar känns och mår. Jag brukar börja varje morgon med en sådan avstämning, som jag kallar lektid – en stund när jag tillåter kroppen att röra sig precis som den vill, där jag släpper hur kroppen ser ut på utsidan och istället helt känner hur den känns på insidan. För mig är det läkning på djupaste nivå.

Gör så här:

1. Sätt gärna på en härlig och avslappnande låt att lyssna på.
2. Slut ögonen och ta tre djupa andetag, sucka ut genom munnen på utandningen.
3. Låt uppmärksamheten landa på insidan av kroppen.
4. Börja sedan att lyssna på och stämma av med varje kroppsdel genom att röra den. För att inte missa någon kan du exempelvis börja uppifrån och skapa rörelse i ansiktet, nacken, halsen för att sedan fortsätta rörelsen neråt, hela vägen till tårna. Till slut blir det nästan som en långsam och inkännande dans.
5. Har du en skada eller om du hittar en spänning någonstans på vägen, ge gärna det området lite extra uppmärksamhet och rörelse. Hur känns det här på insidan? Varmt, kallt? Hur hänger den här delen av kroppen samman med andra delar?
6. Låt andetaget vara naturligt och försök att verkligen ha uppmärksamheten i kroppen. När tankarna ger sig iväg någon annanstans, se om du kan komma tillbaka till rörelsen och till stunden.

Liggande vridning- som en multivitamin

Vridningar är som medicin för kroppen! De sträcker inte bara ut sätet, ryggen och nacken utan är också perfekta att göra om du har ont i magen, eftersom de stimulerar tarmarna och på så vis förbättrar matsmältningen. Jag brukar ofta lägga mig ner i en härlig vridning efter maten.

Gör så här:

1. Ställ din timer på 3–5 minuter.
2. Lägg dig på rygg och böj knäna mot bröstet ungefär i linje med naveln. Låt sedan knäna falla över åt ena sidan.
3. Prova att föra knäna lite uppåt eller neråt, och fötterna lite framåt eller bakåt, för att hitta ett läge där du kan slappna av.
4. Prova dig fram till en position som känns bekväm för armarna: lägg dem längs med kroppen, åt sidan eller för den ena armen ovanför huvudet. Se till att båda axlarna kan vila mot mattan.
5. Om knäna eller axlarna inte når mattan, lägg en kudde eller filt under.
6. Andas ner i magen och tillåt hela kroppen att slappna av.
7. När timern ringer, kom sakta ut ur positionen och gör övningen på motsatt sida.

De här övningarna kommer från min bok Yoga och meditation: lär dig lyssna på din kropp. Är du nyfiken på boken kika in på Yogobe Store!

Videor för läkning

Yogobe Video: 7p5q Yogobe Video: f38k Yogobe Video: 4ge7 Yogobe Video: 67hu

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14  dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Intressant läsning för dig

• Yoga och artros, med Rebecca Carlowitz
• Yoga utan att belasta händerna, av Milla Floryd
• Jag och min migrän, av Per Söder